Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gnejsgranit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2449
Go’bi—Godtemplarorden.
2450
Go’bi. En. öken i Mongoliet, ung.
dubbelt så stor som Skandinaviska halvön oeh
belägen i medeltal 1 100 m. ö. h. Till
största delen består G. av stäpper och
sandöknar. Befolkningen är nomadiserande
mongoler. Bland G:s utforskare märkes
Sven Hedin.
Gobineau [gåbinå’], Joseph Arthur
d e, f. 1816, d. 1882. Fransk diplomat och
rasbiologisk förf., den förste som påvisade
den nordiska rasens enhetlighet och
hävdade dess kulturella betydelse samt
uttalade att dess uppblandning med andra
raser förbereder den västerländska
kulturens undergång. G. har även framträtt som
skönlitterär och kulturhist. förf., bl. a.
med ett arbete om renässansen.
Goda-Hoppsudden (portug. Ca’bo da Bo’a
Espera’nza, eng. Cape of Good Hope).
Udde i s. Afrika v. om Kap Agulhas och s.
om Kapstaden, så kallad emedan man vid
tiden för Afrikas kringsegling i slutet av
1400-talet vid ankomsten till denna udde
hade »gott hopp» att nå Indien.
Godard [gåda’r], Benjamin Louis
Paul, f. 1849, d. 1895. Fransk musiker,
vilken skrivit populära sånger, violin- och
pianostycken m. m.
Godavari [gåda’vori]. Flod i Främre
Indien, med källor i Västra Ghats och
mynning i Bengaliska viken. Längd: 1445
km. G. är en av Indiens tolv heliga floder.
För bevattningen av omkringliggande
trakter har den mycket stor bet.
Gode (isl. godi = gudstjänare). Namn
på den isl. hövdingen, som hade att utöva
ej endast världslig utan även prästerlig
myndighet inom sitt område, vilket i förh.
till övriga var som en stat för sig, tills
isl. fristaten bildades omkr. 930.
Godegård. Socken i Östergötlands län
(Finspångs läns härad). 2 294 inv. (1931).
Gode’tia. Växtsläkte (fam. Onagra’cece),
varav en del ett-åriga arter odlas som
prydnadsväxter. De härstamma från
Kalifornien. Blommorna äro vita, röda el.
fläckiga.
God man (övers, av lat. bonus vir). En
inom juridiken bruklig benämning på
vissa förtroendemän. Ex.: g. m. för
borto-varande arvinge, g. m. vid
lantmäteriför-rättningar etc.
God save the king [gådd sejv tho —]
(eng.). Bet. Gud bevare konungen.
Begynnelseorden i den eng. folksången med
melodi av H. Carey (1739).
Godtemplarorden, förk. I. O. G. T., eng.
International (urspr. Independent) Order
of Good Templars ( = internationella resp,
oberoende orden för goda tempelriddare).
En världsomspännande orden med syfte
att verka för enskild och samhällelig
helnykterhet samt för »utbredning av idén
om ett hela mänskligheten omfattande
broderskap utan hänsyn till ras, hudfärg
eller trosbekännelse» samt att »fostra
Ordens medlemmar till känsla för
samhälleliga krav». G. stiftades i en liten ort
intill staden Utica i staten New York (U.
S. A.) 1851. Den hade 25 år senare 3/4
mill. medl., vilket innebär, att var 40: de
vit amerikan då var ansluten. Till Europa
kom g. 1868 och till Sverige 1879, då
logen n:r 1 Klippan grundades i Göteborg.
G: s nationella organisationer benämnas
storloger, t. ex. Sveriges
storloge av I. O. G. T., som numera är den
största av alla. Intern, chef för g. var
1905—20 svensken E. Wawrinsky,
därefter norrmannen L. O. Jensen till 1930, då
åter en svensk, lektor Oscar Olsson,
valdes. Chef för g. i Sverige är sedan 1920
folkskolläraren Ernst Strandman i
Karlstad. G:s sammanlagda antal äldre och
yngre medl. uppskattas till omkring
600 000 (1930). G. i Sverige räknade 1931
3 228 lokalavdelningar (= loger) med
tillhopa 179 475 medl., vilket utgör omkr.
60 o/o av den organiserade sv.
nykterhetsrörelsen. G. beräknades 1930 ha över
1 100 ordenshus i vårt land. — Angående
utbrytningar ur g., se N a t i o n a 1 g o o
d-templarorden, Nykterhetsor-den Verdandi, Templarorden!
Se även Reformatorn, Sveriges
godtemplares ungdomsför-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
