Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Godthaab ... - Goethe, Johann Wolfgang von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2451
Godthaab—Goethe.
2452
b u n d! — Litt.: J. Bergman:
Nykterhetsrörelsens världshistoria (2 band, 1926,
1928); Femtio års godtemplararbete i
Sverige, en minnesskrift (1929).
Godthaab [-håb]. Dansk koloni på
Grönlands v. kust, grundad 1721 av Hans
Ege-de. Omkr. 1 000 inv.
God tro. En inom juridiken bruklig
benämning på en persons uppfattning, att
en viss rättshandling, på vilken han
inlåtit sig, varit fullt rättsenlig, ehuru så
i verkligheten kanske icke varit fallet. —
Godtrosförvärv, förvärv av fast el.
lös egendom under g. t.
Godwin Austen [gå’doin å’stin]. Se
D a p s a n g.
Goebbels [gö’bbels], J o s e p h, f. 1897.
Tysk politiker, en av nationalsocialisternas
ledande män, redaktör för tidningen Der
Angriff.
J. W. v. GOETHE.
Målning.
Goebel [gö’bel], Karl Eberhard
von, f. 1855. Tysk botanist, professor i
Munchen. G. är en av vår tids främsta
växtmorfologer. Led. av Vet. ak.
Goeben [gö’-], August von, f. 1816,
d. 1880. Tysk general, vilken som chef för
6:te armékåren vann slaget vid S:t
Quen-tin 1871, vilket avgjorde fransk-tyska
kriget 1870—71. En efter G. uppkallad tysk
slagkryssare företog i världskrigets första
skede jämte lätta kryssaren Breslau en
rad uppseendeväckande operationer i
Medelhavet.
Goertz. Se G ö r t z!
Goes [chos], Hugo van der, f. omkr.
1440, d. 1482. Holl. målare, en av det holl.
1400-talsmåleriets mest bet. företrädare.
Ett av hans mest kända verk är det s. k.
Portinarialtaret i Uffizierna i Florens,
kännetecknat av en monumental
komposition och en uttrycksfull och klar form.
Goethe [gö’te], Johann W o 1
f-g an g von, f. 1749, d. 1832. En av
Tysklands och världslitteraturens störste
författare. Hans storhet består framför allt
i hans allsidighet och harmoniska
personlighet. Han var på en gång skald och
ve
tenskapsman och till sin åskådning monist
och panteist. G. har utövat ett oerhört
inflytande på samtid och eftervärld, och
hans liv och verk ha behandlats i en
utomordentligt omfattande litt. Vid sitt
tidigare framträdande var han anhängare
av den nationellt och rousseauanskt
betonade Sturm-und-Drangrörelsen och i dess
anda skrev han det formlösa
Shakspere-imiterande historiska skådespelet Götz von
Berlichingen (1773, sv. övers. 1814) och den
sentimentala romanen Die Leiden des
jungen Werthers (1774, sv. övers. 1783).
Sedermera -— i synnerhet i samband med
en italiensk resa -— tog han starkt intryck
av den nyklassicistiska rörelsen och
förfäktade i anslutning till dess idéer ett
harmoniskt allmänmänskligt livs- och
konstideal. Vittnesbörd om hans
förändrade åskådning ge det antikimiterande
dramat Iphigenie auf Tauris (1787, sv. övers.
1818) och skådespelet Torquato Tasso (1790,
sv. övers. 1819). Bl. hans övriga talrika
verk må nämnas dramat Egmont (1782,
1787), romanerna Wilhelm Meisters
Lehr-jahre (1796) och Die
Wahlverwandtschaf-ten (1810, sv. övers. 1813) och det
berömda mästerverket, dramat Faust (I, 1808,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
