Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Goethe, Johann Wolfgang von - Goffern - Goggles - Gogh, Vincent van - Gogol, Nikolai Vasiljevitj - Gogra - G. O. J. - Gojim - Gokstadskeppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2453
Goffern5—Gokstadskeppet.
2454
II, 1832, sv. övers. 1853) (jfr Faustl),
som tolkar människoandens längtan efter
upplevelse och fördjupning samt dessutom
lyriska dikter av stor poetisk skönhet.
Han utgav även en självbiografi Aus
mei-nem Leben, Dichtung und Wahrheit (1811
—31). Från 1775 vistades G.
huvudsakligen i Weimar, där han innehade flera höga
ämbeten, vilket visar hans intresse även
för praktiska förvaltningsfrågor. I
Weimar ledde han också hovteatern. —
I Weimar verkar sedan 1885
Goethe-Gesellschaft, en förening med syfte
att sprida kännedom om G:s verk. En del
av G:s arbeten finnes i sv. övers. Litt.:
P. D. A. Atterbom: Plato och Göthe (1842).
W. Bode: Göthe såsom människa (1902)
H. G. Gräf: Sverige i Göthes liv och
skrifter (1921). B. Zade: Goethes barndom
(1922). Densamma: Studenten Goethe
(1923).- Ellen Key. Människor II (1899).
I sv. övers, föreligger 1932 ett urval av
Goethes Valda skrifter (9 delar). Biografi
1932 av A. Bergstrand.
Goffern. Se Kindpåsråttorl
Goggles [gå’ggols] (ejig.). Bet. glasögon;
särsk. hornbågade glasögon med runda
glas.
Gogh [chågg], Vincent van, f. 1853,
V. van GOGH. Självporträtt.
d. 1890. Holl. målare. G. är en av
expressionismens grundläggare och har
utövat ett högst betydande inflytande på den
nyare europ. konstens utveckling. Hans
konst speglar på ett sällsynt oförmedlat
och suggestivt sätt hans alltid ytterst
spända och oroliga själsliv. Den intensivt
dramatiska uttrycksfullhet, varmed form
och färger leva i hans bilder, äger
knappast sin like inom konstens historia. Ej
minst märkliga äro verken fr. den senare
delen av van G:s levnad, då han led av
sinnessjukdom. Hans brev, som utgivits
efter hans död, ge gripande uttryck åt
det religiösa allvar, som kännetecknade
hans förhållande till konsten. Arbeten av
G. finnas bl. a. på Nationalmuseum i
Stockholm samt i Göteborgs museum. Jfr
plansch I
Go’gol, Nikolai Vasil jevitj, f.
1809, d. 1852. Rysk förf, av berättelser
bl. a. fr. Ukraina,
humorist och
satiriker, först
romantiker, sedan realist.
G. är en skarp
iakttagare av ryska
typer och en utmärkt
berättare. Hans
huvudarbeten äro det
mot korruptionen
bl. ämbetsmännen
riktade lustspelet
Revisorn (1836) och
den samhällssatiri-
ska romanen Döda själar (1842), som ger
en dyster bild av ryskt liv. Mot slutet av
sitt liv blev G. grubblande och hemföll åt
en sjuklig melankoli och mystik. En del
av hans böcker äro övers, till sv.
Gogra. Annat namn på G h a g r a.
G. O. J. Förk. för G ä v 1 e—O c k e 1 b o
J ä r n v ä g.
Go’jim (hebr.). Bet. folk.
Gammaltestamentlig benämn, på icke israelitiska folk,
varför ordet i sv. bibelövers, vanl.
återgives med hedningar.
Gokstadskeppet. Ett vikingaskepp som
1880 utgrävdes ur »Kongshaugen» på går-
N. V. GOGOL.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
