Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Great ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2493
Greenock—-Greker.
2494
skildrat i bekännelseboken The repentance
of Robeit Greene (1592).
Greenoek [gri’-]. Fabriksstad i s. v.
Skottland (grevsk. Renfrew) vid Clyde med
samma slag av storindustri som Glasgow.
82 000 inv. (1930).
Green River [grin ri’vvo]. Källflod till
Coloradofloden i v. U. S. A. med källor i
v. Wyoming. Längd omkr. 1 200 km.
Greensboro [gri’nsbårå]. Fabriksstad i ö.
U. S. A. (Nord-Carolina). 54 000 inv.
(1930).
Greenwich [gri’nitsj].
Förvaltningsområde i London på s. Thamesstranden, med
en mängd byggnader för den britt,
marinens räkning. I G:s park ligger det Kungl.
Observatoriet, byggt 1675, genom vilket
nollmeridianen numera dragés. Jfr
F e r r ol
Grefberg, Gustaf Ernst, f. 1879.
Justitieråd sedan 1930.
Gregorianska kalendern. Se T i d r ä
k-nin g!
Gregoriansk sång. Den av påven
Gregorius den store omkr. år 600 fastställda
och ännu i stort sett gällande katolska
ritualsången (antifonier, responsorier m.
m.). G. utgör närmast en bearbetning av
den ambrosianska sången.
Grego’rius. Namn på 16 av kyrkan
erkända påvar. De viktigaste äro följande.
I. G. I, den store, f. omkr. 540, d. 604.
Påve 590—604. En av de stora
kyrkolä-rarna, som bl. a. kraftigt hävdade den
rom. biskopsstolens myndighet och
maktställning gentemot övriga biskopar, satte
i gång missionsverksamheten i
Britanni-en, förbättrade kyrkosången samt
stadfäste läran om boten, nattvarden,
helgondyrkan, skärselden och själamässor. Han
är ett av den rom.-kat. kyrkans helgon.
II. G. VII, f. omkr. 1020, d. 1085. Påve
1073—85. Han genomförde celibatet för
prästerskapet, upptog striden med den
tysk-rom. kejsarmakten och bannlyste
kej-sar Henrik IV (se C a n o s s a,
Investi-t u r s t r i d e n!), men blev sedan avsatt
av denne, fördrevs från Rom och måste
fly till s. Italien, där han avled. G:s
kyrkopolitik gick ut på att hävda kyrkans
ställning såsom gudomlig inrättning och
dess därpå grundade absoluta herravälde
över den världsliga staten. III. G. I X, f.
omkr. 1145, d. 1241. Påve 1227—41. Han
fortsatte striden med den tyska
kejsarmakten (Fredrik II) och grundade
inkvisitionsdomstolarna. IV. G. XIII, f. 1502,
d. 1585. Påve 1572—85. Han bekämpade
med kraft reformationen och är framför
allt bekant för att han infört den s. k.
gregorianska kalendern 1582.
V. G. XVI, f. 1765, d. 1846. Påve 1831
—46. Han är bekant för sin reaktionära
kyrkopolitik; han bekämpade bl. a.
sam-vets- och tryckfrihet samt bibelsällskapens
verksamhet.
UNIVERSITETSBYGGNADEN I GREIFSWALD.
Greifswald [gra’jfsvalt]. Stad i Tyskland
i n. Preussen (prov. Pommern) med
universitet fr. 1456, vid vilket sedan 1918
finnes ett nordiskt institut, avsett att
sprida kännedom om skandinavisk kultur. G.
var sv. besittning 1648—1814. 27 000 inv.
(1925).
Greiz [grajts]. Textilindustristad i
Tyskland i Thuringen, fordom residens för den
äldre linjen av huset Reuss. 37 000
inv.-(1925).
Greker. Under det invånarna i antikens
Grekland till stor del tillhörde en blond
ras, som av många rasforskare tillskrives
nordiskt ursprung, utgöra invånarna i det
nuv. Grekland en blandning av västlig
och dinarisk ras med främre-asiatiska
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
