Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekiska ... - Grekland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2495
Grekiska kejsardömet—Grekland.
2496
slag. Utanför Grekland bo numera en
mängd människor av grekisk stam och
grekiskt språk: omkr. 100 000 i Albanien,
200 000 på Cypern, 150 000 i s. Ryssland,
150 000 i Egypten och % mill. i Amerika.
G. i Turkiet, omkr. 2% mill., minskas
årligen enl. ett avtal mellan Grekland och
Turkiet 1923 om utbyte av i Grekland
bosatta turkar mot i Turkiet boende g.
Grekiska kejsardömet. Gammal
benämning på det Östromerska riket.
Grekisk-katolska kyrkan el. den
ortodoxa kyrkan. En stor kristen kyrka,
vars bekännare huvudsakligen bebo
Bal-kan-halvön och Ryssland. Den urspr.
kristna kyrkans delning i två
kyrkosamfund: ett västerländskt (rom.-kat.) och ett
österländskt (grek.-kat.) började redan på
200-talet, men den avgörande skilsmässan
ägde rum först år 1054. Den g.-k. k.
skiljer sig fr. den rom.-kat. kyrkan
huvudsakligen däri, att den förkastar läran om
påven som Kristi ståthållare på jorden
samt skärseldsdogmen. En mycket
bestämd skillnad göres vidare mellan
präster och munkar; de senare leva i celibat,
de förra icke (med undantag av de högre
prästerna fr. biskoparna och uppåt).
Munkväsendet är enhetligt utan särskilda
munkordnar. G. saknar centraliserad styrelse
och är uppdelad i olika nationalkyrkor.
Grekisk-romersk brottning. En form av
brottning, utbildad särsk. i de
skandinaviska ländern’a, avsedd att efterbilda
antikens brottning, med vilken dess regler
dock ingalunda överensstämma. I g.-r. b.
äro benkopplingar, grepp om händerna,
stötar, vridningar m. fl. dyl. våldsamma
grepp förbjudna. Jfr Fri brottning!
Grekland el. Hellas. 1. Under antiken
det geografiska område på Balkanhalvön
och omkr. Egeiska havet (delat på ett
stort antal politiska enheter), där greker
bodde och där grek, kultur härskade. 2.
Det nuv. G., en republik på Balkanhalvön,
omfattande även en mängd öar i
Medelhavet. Ytinnehåll: 127 000 kvkm (ung.
som halva Norrland).
Kust. G. har en av havet starkt
sönderskuren bergig kust, med en mängd
vikar, sund och öar. De största vikarna äro
Korintiska, Saroniska, Argoliska,
Lakoniska och Messeniska vikarna. De största
enstaka öarna äro Kreta och Evboia, de
största ögrupperna de Joniska öarna,
Cy-kladerna och Sporaderna.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. G. är ett bergland (jfr
Balkan!), och berggrunden består mest
av kalksten (marmor), ler- och
glimmer-skiffrar. Berg: Olympos, G:s högsta berg
(2 985 m. ö. h.), Pindos (2 575 m. ö. h.),
Parnassos (2 459 m. ö. h.), Taygetos (2 409
m. ö. h.), Ida (Kreta, 2 460 m. ö. h.). Sjöar:
Trikonis el. Agrinion, Dankli, Karlas,
Ja-nina m. fl. Floderna äro många men små,
av vilka flera uttorka under somrarna.
Klimatet är i v. milt, oceaniskt och
delvis subtropiskt med mycket regnfattiga,
torra somrar, ö. G. har mera av
Öst-Euro-pas fastlandsklimat.
Växt- och djurvärlden är den i
Medelhavsländerna vanliga.
Karakteristiska för växtvärlden äro de ständigt
gröna lövträden, olivlunderna och macchian.
Skogarna äro till allra största delen
skövlade. Konstbevattnade trädgårdar med
citroner och apelsiner finnas i de s. och v.
kusttrakterna. Av tamdjur förekomma de
vanliga nötkreaturen, isynnerhet getter,
samt dessutom en del rovdjur, t. ex. varg
och schakal. G. är synnerligen rikt på
kräldjur.
Befolkningen utgöres till största
delen av greker. Härtill kommer ett
min-dretal turkar, albaner och bulgarer.
6 200 000 inv. (1928).
Näringar. Jordbruk med
fruktodling är huvudnäring. Endast Vs av
landets hela yta är odlingsbar. De förnämsta
jordbruksalstren äro vete, korn, majs,
tobak, vin, korinter och oliver. Industrien
är ej så utvecklad som i Europas övriga
länder; de förnämsta industriella
produkterna äro olivolja, textilier, läder och tvål.
De viktigaste införselvarorna äro
livsmedel och textilier, de viktigaste
utförselvarorna tobak, korinter och olivolja. Ar 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
