Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grekland - Greklands sju vise - Grenaa - Grenadillträ - Grenadin - Grenadjärer - Grenander, Alfred Fredrik - Grenander, Max - Grenetter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Greklands sju vise—Grene’tter.
2503
kejsardöme, blev G. en del av det senare.
Om G:s historia fr. denna tid se
Östromerska rik et! Litt.: A. Boethius
i Lindblads världshistoria, del. I—II.
Martin P. Nilsson i Norstedts världshistoria,
del II. C. Grimberg: Världshistoria,
del. I—II. H. Bergstedt: Kort grekisk
kulturhistoria.
Det nuvarande Greklands
historia som stat börjar med det grek,
frihetskriget 1821—32, varigenom
grekerna frigjorde sig fr. beroendet av turkarna
och bildade ett suveränt konungarike.
Efter en tid av inre stridigheter utvidgades
G:s gränser norrut som en följd av det
rysk-turk, kriget 1877—78. Efter ett
olyckligt krig med Turkiet 1897 och därpå
följande resultatlösa försök att nydana
finans- och militärväsendet, lyckades vid
1900-talets början kretensaren E.
Venize-los att som ledare för G:s politik
genomföra ett avsevärt inre nydaningsarbete. I
Balkankriget 1912—13 utvidgades G:s
gränser betydligt. Vid världskrigets
början fordrade Venizelos, att G. skulle
deltaga på ententens sida, vilket mötte
motstånd hos konungen och generalstaben.
Efter en tids spänning mellan Venizelos
och konungen, varvid den förre
framtvingade upprepade neutralitetskränkningar,
avsattes konung Konstantin och blev
tvungen att jämte kronprins Georg lämna
landet år 1917, sedan till hans efterträdare
utsetts konungens andre son, Alexander,
varefter G. officiellt inträdde som
krigförande makt på ententens sida. Efter
Alexanders plötsliga död 1920 återkallades
konung Konstantin genom folkomröstning
och regerade till år 1922, då han till följd
av svåra nederlag mot turkarna åter
måste nedlägga kronan. Sonen Georg II
efterträdde honom men måste efter ett års inre
oreda avgå, varefter republiken utropades
1924. Republikens införande bekräftades
samma år vid en folkomröstning med cirka
759 000 röster mot 325 000, och amiral
Konduriotis utsågs till president.
Följande år ryckte general Pangalos genom en
militärkupp till sig makten och införde en
hård militärdiktatur, varunder han genom
2504
tvångslån och exproprieringar förgäves
sökte hålla landets finanser vid makt.
Konduriotis avgick i mars 1926 och
Pangalos lät välja sig till president men
störtades på hösten samma år, varefter
Konduriotis återvände. En samlingsministär
under Zaimis ledning införde åter lugnare
förhållanden, och 1929 återvände
Venizelos till makten. Denne har bl. a.
undertecknat ett vänskapsfördrag med Italien
och förbättrat förbindelserna med Turkiet
och Jugoslavien. Genom en
parlamentsre-form av dec. 1929 skapades en senat på
120 medlemmar, 92 folkvalda, 18 utsedda
av yrkeskorporationer och 10 valda av
kammare och senat.
Greklands sju vise. Under denna
benämn. sammanföras upphovsmännen till
sju berömda grekiska tänkespråk, näml.
Tales, Solon, Bias, Kilon, Kleobulos,
Pittakos och Periandros.
Grenaa [-å]. Stad i Danmark i ö.
Jylland (Randers amt) på halvön Djursland,
med stor fiskehamn. 4 650 inv. (1930).
Grenadi’llträ el.
senegaleben-h o 11 s. Veden av Dalbe’rgia
melano’xy-lon fr. tropiska Afrika. G. är mörkt, hårt
och tungt och användes särskilt till
flöjter och klarinetter.
Grenadi’n (fransk, grenadine =
granatäpple). 1. Ett slags likör, beredd av
granatäpplen. 2. Hårdtvinnat silke till
snodder o. dyl. 3. Ett slags genombrutet
silkestyg.
Grenadjä’rer (fransk grenade =
granat). Bet. egentl. soldater som kasta
(hand) granater. Ett slags fotfolk fr.
1600-talets förra hälft, urspr.
handgranatkastare, sedermera särsk. utvalda trupper med
krävande uppgifter. I Sverige förekommo
g. först på Karl XI: s tid, och namnet
finns kvar i en del regementsnamn.
Grenander, Alfred Fredrik
Elias, f. 1863, d. 1931. Tysk arkitekt av sv.
börd, prof, i Berlin efter 1901.
Grenander, M a x, f. 1873. Ingenjör,
rektor vid statens maskinfackskola i
Eskilstuna, populärvetenskaplig förf.
Grene’tter. Se Rhamnus!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
