Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grenoble ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2505
Grenoble—Grevesmöhlen.
2506
Grenoble [grenå’bl]. Fabriksstad (elektr.
industri) i s. ö. Frankrike (dep. Isére),
med universitet, stadsbibliotek, kyrkor
och museer. G. är ett av s. ö. Frankrikes
största turistcentra. 86 000 inv. (1926).
Grenzmark Posen-Westpreussen.
Provins i ö. Preussen, best, av de efter
världskriget ännu till Tyskland hörande delarna
av prov. Posen och Westpreussen. 332 000
inv. (1925).
Grepp, K y r r e, f. 1879, d. 1922. En av
Norges mest betydande arbetarledare,
arbetarpartiets ordf. 1918—22.
Greshams lag [gre’sjems —]. Se Gul
d-a g i o!
Gretjaninov [-ni’nåff], Aleksandr
Tichonovitj, f. 1864. Rysk tonsättare
(romanser).
Gretna Green [gre’tno grin]. En by i s.
Skottland (grevsk. Dumfriesshire) nära
eng. gränsen, fordom berömd som
tillflyktsort för sådana eng. män och kvinnor, som
utan giftomans samtycke ändock ville
ingå äktenskap, vilket gick för sig enl.
skotsk rätt. Sedan år 1857 äga inga
äktenskap i Skottland giltighet, om icke
endera parten före äktenskapet bott i landet
minst tre veckor. Omkr. 1 500 inv.
•
Grétry [gretri’], André E r nes t
Modeste, f. 1741, d. 1813. Belg.-fransk
tonsättare, vilken på den komiska operans
område sökte reformera i samma anda
som Gluck på den seriösa operans. Bl.
hans omkr. 50 operor ha flera även med
framgång uppförts i Sverige, ss. Den
talande tavlan (1769, Sthlm 1782), Zemir
och Azor (1771, Sthlm 1778), Richard
Lejonhjärta (1784, Sthlm 1791) o. a.
Greuze [grös], Jean Baptist e, f.
1725, d. 1805. Fransk målare, särsk. av
genre- och interiörbilder, präglade av en
stundom moraliserande känslosamhet.
Bekant är hans Den sönderslagna krukan
(Louvren). G. är företrädd i
Nationalmuseum.
Grew [gro], N e h e m i a h, f. 1628, d.
1712. Eng. botanist. G. har jämte
italienaren Malpighi grundlagt studiet av
växtanatomien.
Grevbäck el. G r e d b ä c k. Socken i
Skaraborgs län (Kåkinds härad). 762 inv.
(1931).
Greve (tysk. Graf, eng. earl, fransk.
comte). Hos frankerna ursprungligen
titel på vissa högre kgl. ämbetsmän,
särskilt befallningsmän, föreståndare för ett
område (borggreve, markgreve), sedan
ärftlig värdighet; i de flesta länder
högadlig värdighet; I Sverige infördes
g.-titelu ss. högsta adelstitel av Erik XIV
1561 och förenades med grevskap ss.
ärftliga förläningar med rätt till en mängd
förmåner. Grevskapen indrogos vid 1680
års reduktion. I Sverige finnas (1932) 55
levande grevliga ätter. — »G revens
t i d», bet. behaglig tid, kallades den för
de underlydande lyckliga tiden under
greve Per Brahe d. y:s friherrskap i vissa
delar av Finland. I Danmark har uttr.
motsatt bet. och syftar på den s. k. g r
e-vefejden. Uttr. »komma i
grevens tid» bet. numera komma i sista
minuten.
Grevefejden. Ett efter befälhavaren
över en dansk-lybsk här, greve Kristoffer
av Oldenburg, benämnt krig mellan å ena
sidan hansestaden Lubeck och å andra
sidan Danmark och Sverige 1534—-36.
Kriget slutade med de nordiska rikenas
seger och oberoende av Lubecks
handelsvälde.
Greven av Luxemburg. Operett med
musik av Lehår (1909, Sthlm 1910, repris
1923).
Grevenius, H e r b e r t, f. 1901.
Teaterkritiker och förf., bl. a. av skådespelen
Sonja (1928) och Den förste Bernadotte
(uppf. Sthlm 1932).
Grevesmiililska samskolan. Enskild
mellanskola i Stockholm, grundad 1812 av
grosshandlaren C. A. Grevesmiihl och hans
maka.
Grevesmöhlen, Karl August, f. 1754,
d. 1823. Ämbetsman, politiker och förf, av
en mängd ryktbara strö- och
smädeskrif-ter. G. var Bernadottepartiets handgångne
man och blev bl. a. 1809 chef för
regeringens hemliga polis. Han landsförvisades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
