Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gripbräde ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gripsholm—Groddplanta.
2516
III; under Oscar I och Karl XV företogos
mindre oinändringar. På 1890-talet ägde
en grundlig restaurering rum, som avsåg
att återge slottet dess utseende under
1500-talet. G. är numera historiskt museum med
bl. a. en sv. staten tillhörig
porträttsamling, en av de älsta och största i världen.
Litt.: A. Hahr: De kungliga svenska
lustslotten (1900). G. Nordensvan: Gripsholm
och dess konstskatter (1902).
Gripsholm. Motorfartyg på 17 716
registerton, byggt 1925, tillhörande Svenska
Amerika-linjen.
Grisbådarna. En del undervattensskär
utanför n. Bohusläns kust med givande
hummerfiske. En gränstvist mellan
Sverige och Norge rörande G. avgjordes av en
skiljedomstol i Haag år 1909, varvid G.
tillföllo Sverige.
Gri’sebach, August Heinrich
Rudolf, f. 1814, d. 1879. Tysk botanist,
professor i Göttingen, en av växtgeografiens
grundare.
Grise’tt (fransk, grisette = grå
klänning). Sedan 1600-£alet benämning på en
ung arbetarflicka (sömmerska, tvätterska
e. d.), som lever i konkubinat med
parisiska studenter el. konstnärer.
Gri’si, Guiditta, f. 1805, d. 1840 och
G i u 1 i a, f. 1811, d. 1869. Två it.
operasångerskor, systrar (resp, mezzosopran och
sopran) för vilka Bellini skrev operan
Romeo och Julia.
Grisslehamn. Fiskläge och badort i ö.
Uppland på n. Väddö (Väddö socken).
Grisslesläktet (U’ria). Ett släkte A 1 k o r
med lång och spetsig näbb, korta vingar
samt kort och tvär stjärt. De leva av fisk
och förekomma vid de nordliga haven, där
de lägga sina ägg i bergsskrevor, ofta i
stora kolonier (»fågelberg»),
Tobis-grisslan el. Teisten (U. gry’lle) är
svart med vit vingspegel och röda fötter;
den häckar i s. Sveriges skärgårdar.
Sillgrisslan (U. troi’le) är ovan
brunsvart, under vit med svarta fötter.
Den häckar i Sverige endast vid
Karls-öarna men förekommer vintertid
regelbundet vid västkusten.
Grizzlybjörn [gri’ssli-]. Se Björnar!
Grobia’n (tysk, grol) = grov). Bet.
grovhuggare, drulle, ohyfsad person.
Gro’bin. Ort i v. Lettland (provinsen
Kurland) ung. 2 mil ö. om Libau, där
under åren 1930—31 arkeologiska
undersökningar företagits under ledning av prof.
B. Nerman, vilka i hög grad berikat
kännedomen om vårt lands forntida
förbindelser med de baltiska staterna.
Groblad. Se Plantago!
Grodd. Sv. namn på växtembryo
(växtämne). Populärt betecknas med g. även
ofta det vid groningen utskjutande
rotämnet.
Groddblad. Se Fosterutveckling!
Grod-djur (Amphi’l)ia). En klass
Ryggradsdjur. G. ha naken hud, växlande
kroppsvärme och andas under den tidigare
delen av sitt liv, larvstadiet, med
gälar, senare med lungor. (En del av
andningen sker även genom huden). Vanligen
finnas två par extremiteter. Revben
saknas eller äro mycket korta. Hjärtat är
två-el. trerummigt. G. lägga i regel ägg (rom)
i vattnet; larverna leva vanl. av
växtämnen, de fullvuxna g. av rov. En del g.
leva hela sitt liv i vatten och andas endast
med gälar.
Groddknoppar el. b u 1 b i 11 e r.
Nä-ringsrika, lätt lossnande knoppar, som
förekomma hos flera växter, t. ex. hos
Ormrot (Poly’gonum vivi’ parum) nedanför
blommorna och hos Stenbräcka
(Saxi’fraga granula’ta) vid stjälkens bas.
När g. lossnat och fallit ned på jorden,
utvecklas de till nya individer.
Groddplanta. Den vid fröets groning
uppkommande växten. G. består vanl.
endast av rot, en kort stamdel samt
hjärtblad. Jfr Groning!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
