Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groddplasma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2517
Groddplasma—Groener,
2518
GRODLARVENS UTVECKLING. 1. Fotografi.
GRODLARVENS UTVECKLING. 2. Fotografi.
GRODLARVENS UTVECKLING. 3 och 4.
Fotografi.
Groddplasma. En av Weismann införd
term, som betecknar den substans, till
vilken arvsanlagen tänkas vara bundna.
Groddskiva el. b 1 a s t o d e’r m. Den
del av ett ägg med stor näringsgula, i
vilken utvecklingen av embryot börjar. Jfr
Fosterutveckling!
Grodnate. Sv. namn på arter av släktet
Batrachium.
Gro’dno (litauiska Go’rdinas).
Fabriksstad och fästning i n. Polen, vid Njemen,
delvis förstörd vid det slag, som under
världskriget där utkämpades. 62 000 inv.
(1929).
Grodor (Anu’ra). En ordning
Stjärtlösa groddjur med bred mun och
långa bakben, vars två mellanfotsben äro
starkt förlängda. Svanskotorna äro
sammanvuxna till ett långt, rakt
svans-b e n mitt emellan de båda förlängda
höftbenen. Tungan är vanl. fäst framtill och
kan stjälpas ut ur munnen. Larverna
utvecklas vanl. i vatten, och de andas under
den tidigare delen av larvperioden med
yttre busklika gälar, senare med inre
dylika. Till g. höra bl. a. Lövgrodor,
Paddor, Discogl o’s s i d se och
Egentliga grodor. — Egentliga
grodor (Ra’nidcé), en fam. Grodor,
av vilka den vanligaste arten är Ra’na
tempora’ria (Vanliga grodan), som
är ovan brun och mörkfläckig, under gul
med rödbruna fläckar. — Åkergrodan
(R. arva’lis) har vit buk utan fläckar.
—-En egendomlig hithörande art är
Flygande grodan (Rhaco’pliorus
Rein-wa’rdti), som finnes på Sundaöarna och
använder de mycket stora fotterna som
fallskärmar. Jfr Stjärtlösa groddjur!
Grodspott. Se Spottstrit!
Grodsvulst. Blåsformig svulst i
spott-körtlarna under tungan av godartad
natur, som emellertid kan förorsaka
avsevärda obehag genom sin stundom
betydande storlek och då bör behandlas operativt.
Groener [grö’ner], Wilhelm, f. 1867,
tysk militär och politiker. G. var vid
krigsutbrottet chef för fältjärnvägarna,
blev 1915 generalmajor och följande år
ledare för provianteringsbyrån och senare
för Kriegsamt, som ledde det ekonomiska
organisationsarbetet bakom fronterna.
Efter att 1917 som generallöjtnant ha fört en
reservkår på västfronten och följande år
lett en armékår i Ukraina efterträdde han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
