Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Groddplasma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2519
G rogg—Grossbeeren.
2520
1918 Ludendorff som
generalkvartermästare och ledde tillsammans med
Hin-denburg tyska härens hemtransport från
Frankrike. >920—23 var G.
kommunikationsminister och efterträdde 1928 Gessler
som fiksvärnsminister, på vilken post han
med stränghet verkat för riksvärnets
politiska neutralitet och lojalitet mot
republiken. Efter rekonstruktionen av
Bru-nings ministär 1931 anförtrodde
rikskanslern G. även det viktiga
inrikesministeriet.
Grogg (eng. grog). En blandning av
(kolsyrat) vatten och rom, whisky e. d.
Namnet antages syfta på den eng.
amiralen E. Vernon, som kallades »Old Grog»,
emedan han brukade vara klädd i en dräkt
av tygsorten »grogram», och som år 1740
förordnade, att manskapets rom-ransoner
skulle uppblandas med vatten.
Gro’ggy [-i] (eng.). Bet. egentl. drucken
av grogg; vimmelkantig (vanl.
boxnings-term).
Grolanda. Socken i Skaraborgs län
(Vils-ke härad). 732 inv. (1931).
Grolier [grålje’], Jean, f. 1479, d. 1565.
Fransk boksamlare. G., som kallats den
moderna bibliofiliens grundläggare,
samlade ett bibliotek på över 5 000 bd.
Böckerna lät han binda i utsökt vackra
kalvskinns- eller marokängband (s. k.
Grolier b and), vilka i våra dagar av
samlare betalas med mycket höga priser.
Groning. Utvecklingen av embryot i ett
frö till groddplanta. Härvid utväxer
lillroten till en rot, som spränger
fröskalet, tränger ned i marken och bildar
rothår. Sedan utvecklas h y p o k o t y’l e n,
d. v. s. den del av stammen, som ligger
under hjärtbladen och slutligen e p i k
o-t y’l e n, d. v. s. den ovanför dessa
befintliga stammen. Hjärtbladen höjas hos de
flesta växter genom hypokotylens tillväxt
över marken, bli gröna och
kolsyreassimi-lerande (epige’isk g.). Hos många
mo-nokotyledoner och även en del
dikotyledo-ner stanna de emellertid kvar inom
fröskalet och tjänstgöra då antingen som
or
gan för uppsugning av frövitans
reservnäring eller äro själva upplagsställen för
dylik (h y p o g e’i s k g.).
G roningen [chrå’-]. Prov, i n. ö.*
Holland. 2. Huvudstad i G. 1,
universitets-och handelsstad med kanalförbindelse med
Nordsjön och Zuidersee. 104 000 inv. (1930).
Groom [grom] (eng.). Bet. ridknekt.
Groos [grås], Karl, f. 1861. Tysk
filosof och psykolog, professor i Tubingen,
förf, till viktiga arbeten rörande barnets
och lekens psykologi.
Gro’pius. 1. Martin G., f. 1824, d.
1880. Tysk arkitekt, ledare för den
klassiskt akademiska riktningen inom samtida
tysk arkitektur. Bl. hans verk märkas
konstindustrimuséet i Berlin och Kiels
universitetsbyggnad. 2. Walter G., f.
1883. Tysk arkitekt, ledare för den
funktionalistiska riktningen inom tysk
arkitektur, sedan 1928 verksam i Ryssland.
Gros [grå] (fransk.). Bet. stor. — En g.
[an —], i stora partier.
Gros [grå], Antoine Jean, f. 1771,
d. 1835. Fransk bataljmålare. G. fortsatte
traditionerna från David, vars lärjunge
han var, men bildar gm sitt motivval och
sin djärvare kolorit en övergång till
romantiken.
Groschen [grå’sjen] (tysk, av lat.
gro’s-sus = tjock). 1. Numera avlyst tyskt
silvermynt, värt ung. 10 öre. 2. Nytt österr.
kopparmynt = Vioo schilling (1 schilling
f. n. = ung. 0,53 sv. guldkronor).
Gro’snyj. Stad i Nordkaukasien,
centrum i Rysslands näst Bakudistriktet
största oljeområde. 97 100 inv. (1926).
Gross (fransk, grosse douzaine = stort
dussin). Ett dussin dussin, d. v. s. 144 st.
Grossbeeren [grå’sberen]. En by i mell.
Preussen (prov. Brandenburg), bekant
genom det slag, som där utkämpades år 1813
mellan svenskar, preussare och ryssar
under sv. kronprinsen Karl Johans befäl å
ena sidan och fransmännen under
marskalk Oudinot å den andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
