Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grossess ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2523
Grubbens gärde—Grundtvig.
2524
1853, filosof, professor i Uppsala, statsråd
1840—44, led. av Vet. ak. och Sv. ak. I
sin ungdom anhängare av Schellings
pan-teism förfäktade G. vid mognare ålder
framför allt ur etiska synpunkter tron på
en personlig gud; hela hans tänkande är
idealistiskt och förbereder Boströms
filosofi. Litt.: J. Cullberg: S. Grubbe (1926).
Grubbens gärde. Ett område på
Kungsholmen i Sthlm, där S:t Eriks sjuk- och
vårdhem (Stockholms stads allmänna
försörjningsinrättning) är beläget, och efter
vilket denna inrättning före 1864 officiellt
benämndes. Namnet förskriver sig från
1760-talet, då området ägdes av en
handlande H. Grubb.
Grude. Socken i Älvsborgs län (Gäsene
härad). 403 inv. (1931).
Grumme & Son, a. b. Kemisk-teknisk
fabrik i Stockholm, som bl. a. äger A.
Lenhardtsons Stomatolfabrik.
Aktiekapital 1,8 mill. kr., tillverkningsvärde per år
2,5 mill. kr.
Grums. 1. Härad i Värmlands län. 2.
Socken i G. 1. 3 371 inv. (1931).
Grundfond. Ett bolags tecknade kapital.
Grundlag, statsförfattning,
konstitution. En grundläggande lag med
regler angående en stats styrelse. Man
skiljer hos oss mellan g. och »allmänna
lagar», vilka senare behandla medborgarnas
inbördes rättsförh. m. m. och pläga utges
i en edition, kallad »Sveriges rikes lag».
De sv. g. äro: Regeringsformen av d. 6
juni 1809, Riksdagsordningen av >1866,
Successionsordningen av 1810 och
Tryckfrihetsförordningen av 1812. G. får enl.
regeringsformen ej stiftas, ändras el.
upphävas annat än genom beslut av konungen
och två lagtima riksdagar, mellan vilka
skall ha förekommit nyval till A. K.
Grundläge. Den ackordform där
grundtonen ligger i basen. Jfr Ackord!
Grundskatt. Ständig skatt, som åvilar
fast egendom. I vårt land ha de g., som
ålegat jorden, varit av två slag: ränta
och tionde. Räntan hade sitt ursprung
i skatter, som voro ersättning för
krigstjänstskyldighet. Under Gustav Vasas
regering infördes de stadigvarande
fastighetsskatterna i en jordebok, och de
fingo benämningen ordinarie ränta
el. jordeboksränta. Senare
tillkomna räntor kallades extra ordinarie
el. mantal s(h emmantal s-)r ä n t o r,
och de infördes under 1700-talet i
jorde-boken. Genom 1855 års ränteförenkling
sammanslogos jordeboksräntan och
man-talsräntan till en ränta. Ursprungi.
utgick ränta liksom tionde till stor del i
na-turapersedlar, men 1869 skedde en fixering
i penningar. Frälsejord var helt el. delvis
befriad fr. skyldighet att utge ränta och
tionde. — Även tionde har urgammalt
urspr. Den blev redan tidigt knuten till
jorden el. boskapsbeståndet och avsedd
för kyrkliga ändamål. I vårt land
infördes tiondeskatter på 1100-talet. Vid
Gustav Vasas reduktion fingo sockenprästerna
behålla sin tredjedel av tionden, t e r t i
a’l-tionde, medan resten indrogs till
kronan, kronotionde. G. avskaffades
successivt i samband med militärväsendets
omläggning fr. det gamla indelningsverket
till vidgad värnplikt enl. riksdagsbeslut
1885 och 1892. Jfr Frälseränta!
Grundstam. Träd- el. buskstam av
enklare och härdigare sort, å vilken den
förädlade sorten inympas. Jfr Ympning!
Grundsund. Fiskeläge, stor fiskehamn
och egen kommun i Göteborgs och Bohus
län (Skaftö socken). 1 141 inv. (1931).
Grundsunda. Socken i Västernorrlands
län (Själevads och Arnäs tingslag). 4 466
inv. (1931).
Grundtal. Se Räkneord!
Grundton. Den ton efter vilken ett
ackord benämnes. Jfr Ackord!
Grundtvig, Nikolai Frederik
Severin, f. 1783, d. 1872. Dansk präst och
förf., en av den danska romantikens
främste diktare och banbrytare för den s. k.
nordiska renässansen, en av de främsta
målsmännen för en folklig religiositet i
mots. till den härskande rationalismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
