Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guldagio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2561
Guldkantad—Gullberg.
2562
bildas vid en plan ytas rotation, är lika
med produkten av ytans storlek och den
väg, som beskrives av dess tyngdpunkt.
Satsens upptäckare är ej G. utan
Pappos.
Guldkantad. G. kallas värdepapper, som
anses så säkra, att omyndigas medel kunna
placeras i dem (t. ex. statsobligationer).
Guldkroken. Namn på bygden utmed
Vätterns v. strand kring staden Hjo.
Guldkusten. 1. En del av Guineakusten
mellan floderna Assinie och Volta (jfr
Guinea!) 2. Britt, kronkoloni (eng.
Gold Coast) på G. 1., med 204 000 kvkm
ngt mindre än Norrland. Den viktigaste
exportvaran är kakao (187 000 ton år 1930).
2 100 000 inv. (1921), mest sudannegrer
(2 000 européer). Huvudstad: A c c r a.
Guldmyntfot. Se Myntfot!
Guldparite’t. Se Myntparitet!
Guldpokalen. En 1919 uppsatt
internationell vandringspokal för 6-metersbåtar.
T. o. m. år 1931 ha endast Norge (5 ggr),
Sverige (4 ggr) och U. S. A. (1 gg) erövrat
priset, som anses vara en av världens
förnämsta seglartroféer.
Guldpunkt. Den växelkurs, vid vilken
det börjar löna sig att importera guld
(övre g.) el. exportera guld (undre g.)
till el. från ett land med guldmyntfot.
Den övre g. är lika med valutans
parikurs ökad med försändnings- och
präg-lingskostnaderna för guldet, den undre g.
är parikursen minskad med nämnda
kostnader.
Guldregn. Annan benämn, på G u
11-r e g n. Se C y t i s u s!
Guldrupe. Socken i Gotlands län (Gotl.
n. härad). 240 inv. (1931).
Guldsmedshyttan. 1. Bruksegendom och
järnverk (förr även silvergruva) i Örebro
län (Lindes socken). Jfr
Guldsmeds-hytte a. b.! 2. Församling i
Lindesbergs landskommun, där G. 1 är beläget.
3 710 inv. (1931).
Guldsmedshytte a. b. Järnverk med
gruvor, masugnar, gjuteri och mek.
verkstad vid Guldsmedshyttan. G., som
grundats 1868, har ett aktiekapital på 3 mill.
kr. Tillverkningsvärde årligen 4 mill. kr.
Guldspärr. Förbud mot guldexport i
syfte att förhindra att ett land under
valutakriser förlorar sin centralbanks
guldkassa.
Guldsteklar (ChrysP didos,}. En fam.
me-tallglänsande S t e k 1 a r med knäböjda
antenner. Honan har långt
äggläggnings-rör, och äggen läggas i larvcellerna hos
getingar, bin m. fl. steklar, där
guldste-kellarven förtär antingen det upplagda
näringsförrådet eller också den andra
ste-kelns larv.
Guldvingefjärilar (Chryso’phanus). Ett
dagfjärilsläkte med metallglänsande
vingar. Larverna äro gröna med olikfärgade
längsstrimmor och träffas vanl. på
Ru’mex-el. Poly’ gonum-arter.
Gulholts. Se Gul trä!
Gulhämplingar (SerPnus). Ett släkte
Finkfåglar med gulaktig fjäderdräkt
och kort, tjock näbb. Hit höra bl. a. G u
1-hämplingen (Ä. serPnus} samt K
a-nariefågeln (se d. o.!).
Guling. öknamn på strejkbrytare,
närmast lånat fr. fransk socialistisk press.
Gul jasmin. Se Gelsemium!
Gullabo. Socken i Kalmar län (S. Möre
härad). 2 188 inv. (1931).
Gullberg. 1. Härad i Östergötlands län.
2. En forntida befästning vid Göteborg,
anlagd under medeltiden och riven år 1686.
I stället uppfördes på samma plats ett
fäste, »Göta Lejon», numera kallat
»Skansen Lejonet».
Gullberg, Hjalmar, f. 1878. Förf.,
kritiker och översättare. Han har utgivit
I en främmande stad (1927), Sonat (1929),
en översättn. av Aristofanes’ Fåglarna
(1928, tills, med I. Harrie) samt av
Euripides’ Medea (1931).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
