Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullered ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2563
Gullered—Gumselius.
2564
Gullered. Socken i Älvsborgs län
(Redvägs härad). 408 inv. (1931).
Gullholmen. 1. Socken i Göteborgs och
Bohus län (Orusts v. härad). 692 inv.
(1931). 2. Municipalsamhälle (fiskeläge) i
G. 1. 590 inv. (1931).
Gullhöna. Se Nyckelpigor!
Gullivers resor. Se S w i f t!
Gullkrage. Se Chrysanthemum!
Gullmarsf jorden el. G u 11 m a r e n. En
vik av Skagerak på Bohusläns kust, den
mest typiska av den sv. västkustens
fjordar, 90—120 m djup, omkr. 30 km lång. I
G. bedrives stort räkfiske. Vid G. ligger
den zoologiska stationen Kristineberg.
Gullregn. Se Cytisus!
Gullris. Se Solidago!
Gullspång-Munkfors. Se Kraft a. b.
G u 11 s p å n g-M u n k f o r s!
Gullspångsälven. Sjön Skagerns utlopp
i Vänern, bildande gräns mellan Värmland
och Västergötland. Längd: 8 km. Vid
Gullspång bildar G. ett vattenfall, vid
vilket ett elektriskt smältverk är anlagt.
Jfr Kraft a. b.
Gullspång-Munkfors!
Gullstrand, Allvar, f. 1862, d. 1930.
Fysiker och ögonläkare, prof, i Uppsala i
oftalmiatrik 1894—1913 och i fysiologisk
och fysikalisk optik 1913—27. Tack vare
den lyckliga kombinationen av stor
matematisk begåvning och omfattande
läkar-erfarenhet har G.
lyckats kasta nytt
ljus över
människoögats, och särskilt
linsens
Ijusbryt-ningsförhållanden.
Av stor bet. ha hans
konstruktioner av
ögonspeglar och
förbättrade
ögon-glas blivit. G.
erhöll 1911
Nobelpriset i medicin.
Led. av Vet. Ak.
Gullviva. Se Primula!
Gulmåra. Se G a 1 i u m!
Gulockra. Färgämne, som består av
järnoxidhydrat, blandat med lera m. m. G.
förekommer i naturen ss. jordart el. löst
mineral (bl. a. i Harz).
Gulrost. Se Rostsvampar!
Gulsippa. Se A n e m o n e!
Gulskiva. Se Färgfilter!
Gulsot (1’cterus). Sjukdomstecken, som
ofta iakttages vid lever- el.
gallvägssjuk-domar och även (ehuru sällsynt) vid (blod-)
sjukdomar av annan art. G. beror på
stegrad halt av gallfärgämnen i blodet
och vävnaderna och yttrar sig framför
allt i att hud och ögonvitor färgas gula.
Även urinen blir starkt gul, och i
flertalet fall bli exkrementerna gråaktiga,
emedan ingen galla kommer till tarmen.
En särskild, godartad form av g.
uppträder ofta under den första levnadsveckan;
den försvinner sedan av sig själv.
Gulsparv (Emberi’za citrine/lla). En art
B u s k s p a r v a r. G. är på huvudet gul
med mörkare fläckar och streck;
undersidan är gul, och översidan gråbrun med
mörkare fläckar. Den är vanlig över hela
Sverige och stannar kvar över vintern, då
den gärna kommer fram till
människoboningarna. Boet bygges på marken el. i
låga buskar.
Gulsporre. Se Linaria!
Gulträ el. g u 1 h o 11 s. Veden av ett
från det tropiska Amerika härstammande
träd, Chloro’phora tincto’ria. Den
användes till gulfärgning och innehåller m
o-r i’n och moringarvsyra.
Gulvial. Se Lathyrus!
GumseJius. Sv. släkt fr. 1600-talet. 1.
Gustav Vilhelm G., f. 1789, d. 1877.
Präst, politiker och nyromantisk förf., led.
av Vet. ak. Han författade vår första mer
betydande historiska roman, Thord Bonde
(1828). 2. Otto Joel G., f. 1791, d. 1876.
Den förres broder, läroverksrektor,
tidningsman och framstående pedagog. 3.
ALLVAR
GULLSTRAND. Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
