Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullered ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2565
Gumlösa—Gummila’cka.
2566
Karl Arvid G., f. 1833, d. 1908. Den
förres son, tidningsman, politiker och
affärsman. 4. Sofia Lovisa G., f. 1840,
d. 1915. Dotter till G. 2, affärskvinna,
grundläggare av S. Gummlii annonsbyrå.
Gumlösa. Socken i Kristianstads län (V.
Göinge härad). 574 inv. (1931).
Gummi (grek. ko’mmi). Benämn, på ur
växtsafter erhållna ämnen av två
väsentligt olika slag. 1. Amor fa ämnen, som i
vatten svälla och lösas till en seg lösning,
men äro olösliga i sprit. Till sin kem.
sam-mansättn. äro dessa g.-arter polymerer av
CgHsOio; vid kokning med utspädda syror
övergå de till sockerarter (arabinos,
gly-kos m. fl.). I intorkat tillstånd äro de
genomskinliga. De viktigaste äro g.
ara’bi-cum, som fås ur Aca’cia-arter och ur
vitbetor, samt g. draga’nt, som fås ur
Astra’-galus-arter. 2. Elastiska ämnen, olösliga i
vatten och sprit, men lösliga i kolsvavla.
I kem. hänseende äro dessa polymerer av
omättade kolväten, som stå terpenerna
nära. Viktigast är kautschuk (CioH16)i8,
som erhålles ur den asiatiska Fi’cus
ela’s-tica (assamkautschuk), de brasilianska
Ma’nihot Glazio’vii (cearakautschuk) och
IIanco’rnia specio’sa
(mangabeirakaut-schuk) samt framför allt ur saften av
He’vea brasilie’nsis, som är
hemmahörande i Brasilien, men numera odlas
flerstädes i tropikerna. I heveaträdens bark
skäras sneda skåror, ur vilka mjölksaften
rinner ner i fastlimmade kärl. Ur saften
utvinnes g. antingen genom torkning i
röken från en eld av hartsrikt trä
(vildkautschuk el. p a r a g u m m i) el. genom
behandling med syror
(plantagegum-mi). Den förra metoden är älst och
mindre ekonomisk, men anses ännu ofta giva
den bästa produkten. Kautschuk kan
numera även framställas syntetiskt ur
omättade kolväten, särsk. i s o p r e n och det
närstående dimetylbutadien
(metylkautschuk), men det så framställda
gummit kan ännu ej tävla med
naturgummit i elasticitet. Andra elastiska
g.-arter än kautschuk äro g u 11 a p e’r k a,
som fås av östasiatiska Pala’quium-arter
och bal a’t a, som fås ur Mi’musops
ba-la’ta i Guyana och Venezuela. Endast en
mindre del av det producerade gummit
användes utan tillsatser (rågummi);
vanl. uppblandas g. med zinkvitt, kimrök
el. järnoxid m. fl. ämnen, varigenom det
blir fastare, varjämte svavel upplöses i
(det smälta) gummit, s. k. vu 1 ka n i
se’-r i n g. Starkt vulkaniserat gummi är hårt
och oelastiskt (ebonit). Största mängden
g. går till framställn. av bilringar.
Världens gummiproduktion nådde år 1929 sin
rekordsiffra hittills, 880 000 ton, varav
456 000 i Brittiska Malajstaterna, 263 000
i holländska Ost-Asien och 82 000 på
Cey-lon. över 60 % köptes av U. S. A., vars i
fråga om storlek tredje importvara g.
utgjorde (importvärde under året 192 mill.
dollar). På grund av den stora
produktionen har priset på rågummi (kautschuk)
sjunkit till 49 öre pr kg år 1932 mot 5,96
kr. år 1920.
Gummidragan t. Se Gummi!
Gummifabrikerna, a. b. Förenade. Se
Förenade G u m m i f a b r i k e r n a!
Gummigu’tta (av gummi och lat. gu’tta
= droppe). Ett gummiharts, som erhålles
ur mjölksaften av Garci’nia Hanbu’ryi
(fam. Gutti’fercB), som växer på Ceylon, i
Siarn och i Kambodja. G. användes dels i
medicinen, dels som gul färg för
akvarellmålning och i fernissor.
Gummihartser. Gemensamt namn på
blandningar av gummiarter och hartser,
som erhållas ur mjölksaft av olika växter.
Hit höra gummigutta, myrrha,
dyvelsträ ck, g a’l b a n u m m. fl. De
användes förr ofta i medicinen.
Gummila’cka. Ett harts, som erhålles
från en del tropiska träd, i första rummet
Cro’ton lacci’ferus och en del Ficus-arter
(F. i’ndica m. fl.). Det flyter ut från yngre
grenar efter styng av g u m m i 1 a c
k-sköldlusen (Co’ccus la’cca),
uppblandas med ett av djuren avsöndrat, rött
färgämne, rinner ned på äldre kvistar och
stelnar. Av g. beredes schellack, som
användes till fernissor, lack m. m. Färg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
