Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustav. Svenska konungar - II. 2. Gusav IV Adolf - III. Gustav V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2577
Gustav.
2578
av ryssarna. Då konungen ej ville höra
talas om fred, blev han på Stockholms slott
tagen i fängsligt förvar av några
officerare under ledning av general Adlercreutz,
och ständerna förklarade sedermera honom
och hans bröstarvingar tronen förlustiga
den 10 maj 1809, varefter han förvisades
ur riket. Han förde därefter länge ett
kringflackande liv, skildes från sin gemål
Fredrika Dorotea Wilhelmina av Baden
och slog sig slutligen ned i Schweiz såsom
»överste Gustafsson» och dog i S:t Gallen
1837. Litt.: S. Clason: Gustav IV Adolf
och den europeiska krisen under Napoleon
(1913).
III. G u s t a v V (Oscar Gustaf Adolf), f.
1858. Älste son till konung Oscar II och
Sofia av Nassau, konung sedan 1907, 1881
g. m. Sofia Maria Victoria av Baden, f.
1862, d. 1930. G., som före tronbestigningen
bar titeln hertig av Värmland och till
uni-onslösningen 1905 även var Norges
kronprins, var i mars 1884 vicekonung i Norge
och förestod tidvis regeringen under
faderns sjukdom 1905, varvid han förgäves
sökte medla i de tvistigheter, som samma
år ledde till unionens upplösning. Vid
trontillträdet slopade han kröningsceremonier-
GUSTAV V. Fotografi.
na och införde ett enklare ceremoniel vid
riksdagens öppnande och avslutning. I de
sociala striderna under hans första
regeringsår intog han en opartisk hållning,
och under storstrejken 1909 verkade han
medlande och lugnande. G. har strängt
hållit på författningen och hävdat, att
konungamakten bör stå över partierna. Sitt
personliga intresse har han framför allt ägnat
åt utrikes- och försvarspolitiska frågor
samt allmänna hälsovårdsärenden. Efter
den liberala valsegern 1911 inträdde
småningom en misstämning mellan G. och den
liberala ministären Staaff till följd av
skiljaktiga meningar i försvarsfrågan, och
konflikten utvecklade sig 1914 i samband
med det s. k. »bondetåget» och konungens
»borggårdstal» till en kris, i det
ministären begärde sitt avsked. En högerministär
Hammarskjöld-Wallenberg utnämndes och
riksdagsupplösning och nyval följde för att
inhämta landets mening i
härordningsfrå-gan. Under världskriget understödde G.
den av ministärerna Hammarskjöld,
Swartz och Eden förda
neutralitetspolitiken och genom det på G:s initiativ hållna
trekonungamötet i Malmö 1914 sökte han
underlätta genomförandet av en enhetlig
nordisk hållning gentemot de stridande
parterna samt främja de tre nordiska
konungarikenas gemensamma kamp mot
varubristen. Ett nytt trekungamöte i Oslo
1917 betecknade utjämningen av
misshäl-ligheterna mellan Sverige och Norge. Efter
ministären Swartz’ avgång 1917 vädjade
G. förgäves till riksdagspartierna att enas
om skapande av en ny samlingsregering,
och en liberal-socialistisk ministär under
prof. Nils Edéns ledning kom till makten.
Denna hade en politisk och kommunal
röst-rättsreform på sitt program, och en
författningsrevision tillkom efter
kompromisser mellan partierna i dec. 1918, varigenom
bl. a. kvinnans politiska likställighet med
mannen fastslogs. För »de vitas» kamp i
Finland och ålänningarnas önskan om
återförening med Sverige betygade G. sin
djupa sympati. 1920 kallade G. Hj. Branting
att bilda den första rent
socialdemokratiska regeringen i Sverige för att söka råda
bot på arbetslöshetsfrågan, och samarbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
