Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herostratisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2763
Herostra’tisk—Herrnhutaré.
2764
natt drunknade, tog II. i förtvivlan sitt liv.
Jfr M u s a i o s!
Herostra’tisk. Se Herostratos!
Hero’stratos. Grek, medborgare, vilken
år 356 f. Kr. uppbrände Artemis’ tempel i
Efesos och därigenom nådde en
namnkunnighet av mindre hedrande slag, s. k. h
e-r o s t r a’t isk ryktbarhet.
Herou [-ro’], Karl Josef Ni c ano r,
f. 1884. Operasångare (baryton) vid Kgl.
Teatern i Stockholm sedan 1909.
Héroult [ero’], Paul, f. 1863, d. 1914.
Fransk metallurg, som uppfunnit allmänt
använda elektriska smältugnar.
Herrberga. Socken i Östergötlands län
(Vifolka härad). 446 inv. (1931). H. hette
före 1927 Härberga.
Herredag. Under senare delen av
medeltiden och början av nyare tiden sv.
benämning på den församling av riksråd
och andra rikets stormän, som då var den
normala formen för en riksförsamling och
ur vilken riksdagen utvecklats.
Herrehus (tysk. Herrenhaus). Före 1918
namn på riksförsamlingens första
kammare i Preussen och Österrike.
Herren. Den sv. översättningen på de
hebr. adon = härskare och Jahveh, motsv.
G. T:s och N. T:s kyrios. Kyrios bet. i
N. T. såväl Gud som Jesus. Asatrons
Bal-der = herren användes som gudanamn på
ett analogt sätt.
Herrera [erä’ra], Juan de, f. 1530, d,
1597. Spansk arkitekt, som bl. a. uppförde
största delen av slottet Escorial.
Herrestad. 1. Härad i Malmöhus län. 2.
Socken i Göteborgs och Bohus län (Lane
härad). 1 371 inv. (1931). 3. Socken i
Östergötlands län (Dals härad). 409 inv. (1931).
4. Se Stora Herrestad, Östra
Herrestad!
He’rrick, M y r o n, f. 1854, d. 1929.
Amerikansk diplomat, ambassadör i Paris 1921
—29.
Herriot [äriå’], É d o u a r d, f. 1872.
Fransk politiker. H. var gymnasielärare i
Lyon och blev borgmästare 1905. 1916—
17 var han trafik- och förplägnadsminister
i Briands kabinett och blev det
radikalsocialistiska partiets chef efter sitt inval
i deputeradekammaren 1919. Efter
vänstersegern vid valen 1924 blev han
konseljpresident, men hans ministär föll på
valutafrågan. 1926 blev han åter
regeringschef efter Briands fall men störtades
omedelbart och inträdde samma år som
undervisningsminister i Poincarés
samlingsregering, som han på grund av partiets
hållning måste lämna 1928. 1931 återtog H.
posten som det radikalsocialistiska
partiets chef.
Herrlin, Per Axel Samuel, f. 1870.
Prof, i psykologi och pedagogik i Lund
sedan 1912. Bl. hans psykologiska
undersökningar märkas Snille och själssjukdom
(1903) och Minnet och dess pedagogiska
problem (1909).
Herrljunga. 1. Socken i Älvsborgs län
(Kullings härad). 1 631 inv. (1931). 2.
Mu-nicipalsamhälle i H. 1 och jst. vid Västra
Stambanan, ändpunkt för
Borås—Herrljunga och
Uddevalla—Vänersborg—Herrljunga järnvägar. 964 inv. (1931).
He’rrmann, Wilhelm, f. 1846, d.
1922. Tysk prot. teolog, prof, i Marburg,
som utövat stort inflytande på det
teologiska tänkandet såväl i Tyskland som i
Skandinavien. En del av hans skrifter
finnas i sv. övers. Litt.: S. von Engeström:
Studier till W. Herrmanns etik (1920). A.
Runestam: Wilhelm Herrmanns teologi
(1921).
Herrnhutare. Ett lutherskt pietistiskt
religiöst samfund, grundat år 1722 av
greve N. L. von Zinzendorf och urspr.
best, av utvandrade böhmiska bröder, av
vilka en del fingo en fristad på
Zinzen-dorfs gods Berthelsdorf och där bildade
kolonien Herrnhut (ö. Sachsen).
Utmärkande för h. är en optimistisk och glad
kristen anda, som tar sig uttryck i
känslosam och sinnlig kult av Jesus och hans
kroppsliga lidande. Den herrnhutiska
sentimentaliteten har haft betydelse även för
skönlitt., t. ex. hos C. J. L. Almquist. Till
Sverige kom herrnhutismen kort efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
