Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herostratisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2765
Herråkra—Hertz.
2766
samfundets grundläggning, och i vårt land
finnas två församlingar (Stockholm och
Göteborg).
Herråkra. Socken i Kronobergs län
(Uppvidinge härad). 388 inv. (1931).
Herrängs Gruf a. b. Bolag, grundat
1889, som äger järngruvor i
Herrängsfäl-tet samt järnverk vid Herräng
(Stockholms län). Aktiekapital 1% mill. kr.
Års-tillverkning 2 mill. kr.
Herschel [ho’sjol]. 1. Sir Frederick
William H., f. 1738, d. 1822. Engelsk
astronom av tysk börd. Han upptäckte
1781 planeten Uranus. Genom stor
skicklighet som optisk tekniker och
systematiska iakttagelser av stjärnorna kom H.
att befrämja den stellarastronomiska
forskningen i sådan grad, att han räknas
som dess egentl. grundare. H. beskrev
2 500 nebulosor och stjärnhopar, sökte
bestämma stjärnsystemets form och
utsträckning på flera sätt, bl. a. genom s. k.
stjärnlodningar och upptäckte solens
fortskridande rörelse i rymden och att de
dubbla stjärnorna voro fysiskt samhörande
system, varigenom han gav dödsstöten åt det
heliocentriska världssystemet. Vidare
upptäckte H., att planeten Mars är
underkastad årstidernas växlingar och att de
fysikaliska förhållandena på dess yta torde
ha stor likhet med vår jords. 2. Sir
Frederick William H., f. 1792, d. 1871.
Den förres son, astronom. H. vistades 1834
—38 nära Kapstaden och utförde med
tillhjälp av spegel teleskop storartade
undersökningar över s. stjärnhimmeln. H. var
en av de första, som konstruerade en
fotometer för mätning
av stjärnornas
ljusstyrka.
Herslow. 1. K a r 1
Kristian
Peter H., f. 1836.
Tidningsman,
läro-verkslektor och
mo-derat-liberal politiker och
kommunalman, huvudred, för
Sydsv. Dagbladet
K. HERSLOW.
Fotografi.
1870—1907, led. av A. K. 1877—86, 1888
—93. 2. Ernst Georg Carlsson H.,
f. 1884. Den förres son, bankman, chef för
Skandinaviska Kredit-aktiebolagets
direktion i Malmö.
Herslöv. Se Härslöv!
Hertfordshire [ha’tfodsjio]. Grevsk. i s.
ö. England.
Hertha. Tidskrift utg. av
Fredrika-Bre-merförbundet sedan 1914.
Herthas flak. Grundbank i Skagerak,
omkr. 7 mil s. om Skagens fyr.
Hertig (fsv. hcertogher, fornt, herizogo
= härförare). Hos germanerna urspr.
härförare i krig, i de efter folkvandringarna
bildade germanrikena sedermera titel på
en kunglig huvudsakligen militär men
även civil ämbetsman, vars område
omfattade flera grevskap. Dessa h e r
tig-dö m e n blevo sedan ärftliga och
hertigarna ett slags underregenter. I England,
Frankrike, Italien, Spanien och Portugal
är h. den högsta adelstiteln. I Sveriges
historia omtalas h. och hertigdömen först
under Folkungaätten. Den siste sv. h. med
eget land var Gustav II Adolfs broder
Karl Filip. Sedan 1772 äro prinsar av det
sv. konungahuset endast titulärhertigar.
Jfr Jarl!
He’rtling, Georgvon, f. 1843, d. 1919.
Tysk politiker, prof, i filosofi i Munchen,
bayersk stats- och utrikesminister 1912—
17, Tysklands sjunde rikskansler 1917—18.
He’rtwig. 1. Oscar H., f. 1849, d. 1922.
Tysk zoolog, prof, i Berlin 1888. H. har,
delvis i samarbete med brodern Richard,
utgivit flera viktiga anatomiska arbeten. Hans
främsta verk är upptäckten av
cellkärnornas sammansmältning vid befruktningen
inom djurriket. Led. av Vet. ak. 2.
Richard H., f. 1850. Den förres
broder, prof, i zoologi i Munchen.
Hertz, Henrik, f. 1797, d. 1870. Dansk
förf, av romantisk läggning. Bl. hans
skådespel märkes tragedien Svend Dyrings
Hus (1837).
Hertz. 1. Heinrich Rudolph H.,
f. 1857, d. 1894. Tysk fysiker. H:s under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
