Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hind ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2789
Hinderslöshetsbetyg—Hippa’rkos.
2790
ett betydande gruvdistrikt. H. hette före
1915 Zabrze. 122 700 inv. (1925).
Hinderslöshetsbetyg. En i lagspråket
före 1916 brukad benämning på ett av
pastorsämbete utfärdat intyg om att viss
person »är till äktenskap ledig». H. motsv.
nu av äktenskapsbetyg.
Hinderslöshetsbevis. Ett av chefen för
justitiedep. utfärdat intyg om att hinder
ej möter för viss person att fr. tryckeri
i viss ort utgiva periodisk skrift med viss
titel. Enligt Tryckfrihetsförordningen skall
utgivare av periodisk skrift hos
justitieministern anmäla titel och tryckningsort
för tilltänkt sådan skrift. Såvida titeln ej
är upptagen och sökanden ej blivit
förklarad ovärdig föra andras talan,
utfärdas därefter h.
Hindersmässan (fsv. Hindrik, biform till
Henrik). En årlig marknad (26 jan.) i
Örebro sedan 1300-talet, uppkallad efter en
biskop Henrik i Uppsala.
Hindhede, M i k k e 1, f. 1862. Dansk
läkare och näringsfysiolog, som ivrat för
omläggning av folknäringen med ökad
förbrukning av grövre kolhydrat (sammalet
mjöl o. d.) samt minskad förbrukning av
äggvita.
Hindi’. Bet. hinduiska, indiska. Ett av
de sju nyindiska huvudspråk, som
härstamma fr. det gamla sanskritspråket.
Hindostani. Se Hindustani!
Hi’ndsgavl el. H i n s g a v 1. Danskt
herresäte nära Middelfart, med slott från
1700-talet. H. äges av föreningen Norden
och användes till kongressplats o. dyl.
Hindu’er (sansk. sindhu = flod, ström).
Urspr. namn på den indoeur. befolkningen
i Hindustan, numera benämning antingen
på den del av Indiens infödda befolkning,
som omfattar hinduismen i mots. till
muhammedanerna, el. på dem, som tala
indo-europ. språk el. på hela befolkningen i
Hindustan.
Hindui’sm. En sammanfattande
benämning på de olika religionsformerna i
Indien utom buddhismen. Jfr B r a h m
a-n i s m!
Hinduku’sj (pers.). Bet. hindudödaren.
En bergskedja i n. ö. Afganistan och n. v.
Indien, med toppar upp till 7 431 m. ö. h.
H. är ett storslaget alpland.
Hindusta’n el. Hindostan (pers.).
Bet. hinduernas land. I vidsträckt bet.
Britt. Indiens n. del, i inskränkt bet. och
vanligare låglandet s. om Himalaya omkr.
floderna Ganges och Jumna.
Hindusta’ni el. hindostani. Ett med
pers, och arab, ord uppblandat nyindiskt
särspråk, det nutida Indiens gemensamma
samtals- och litteraturspråk. Det talas av
mer än 100 mill. människor.
Hindås. Jst. och kurort i Älvsborgs län
(Björketorps socken) vid G. B. J., omkr.
140 m. ö. h., en huvudort för
vinteridrotten i v. Sverige.
Hindö. Se H i n n ö y!
Hi’nkler [-le], Bert, f. 1903.
Eng.-australisk flygare, en av världens mest
berömda, vilken år 1928 i ett sportplan
flög fr. England till Australien på 16
dagar och år 1931 från Afrika till
Syd-Amerika. Jfr Flygning!
Hi’nlopen-sundet. Sundet mellan
Västlandet (huvudön) och Nordostlandet på
Spetsbergen.
Hinneryd. Socken i Kronobergs län
(Sunnerbo härad). 2 005 inv. (1931).
Hinnoms dal. Se Gehenna!
Hi’nnöy el. Hindö. Norges största ö,
belägen i n. delen av landet (Troms och
Nordland fylken), med 2 100 kvkm. hälften
så stor som Närke.
Hi’nterpommern (tysk, hinter = bakom
d. v. s. bakom Oder). Den del av den
preussiska prov. Pommern, som ligger ö. om
floden Oder.
Hiob. Annan stavning för J o b.
Hippa’rkos, f. omkr. 200, d. 126 f. Kr.
Grek, astronom, verksam på ön Rhodos.
Av H:s många skrifter äro blott två
mindre bevarade, men av omnämnanden hos
andra förf, framgår, att H. torde ha varit
en av forntidens främsta astronomer,
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
