Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hipparkos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2791
Hippa’rkos—Hirsch.
2792
ken bl. a. införde trigonometrien i den
sfäriska astronomien. H. har dock stått i
ett större beroende av babylonisk
stjärn-kunskap än man förr velat förutsätta.
Hippa’rkos, d. 514 f. Kr. Tyrann, d. v. s.
envåldshärskare i Aten (527—514),
mördad av Harmodios och Aristogeiton.
Liksom sin fader Peisistratos gynnade han
konsterna.
Hi’ppias. Envåldshärskare i Aten (514
—510 f. Kr.). Son till Peisistratos förde
han efter brodern Hipparkos’ mord en hård
styrelse och fördrevs slutligen av det
demokratiska partiet.
Hippodro’m (grek. hi’ppos — häst och
dro’mos = lopp). Antik grek,
kapplöp-ningsbana för häst- och vagntävlingar,
motsv. romarnas circus.
Hippo’krates, f. omkr. 460, d. omkr. 370
f. Kr. Grek, läkare, banbrytare inom den
medicinska forskningen så tillvida, som
han utvecklade läkekonsten till en
vetenskap. H. har därför blivit kallad den
medicinska forskningens grundläggare i
modern mening och har utövat ett ofantligt
inflytande på medicinens utveckling. Litt.:
E. Nachmanson: Hippokrates och hans tid
(1921).
Hippolo’g (grek. hi’ppos = häst och
lo’-gos = lära). Bet. kännare på hästar.
—-Hippologi’, hästkännedom.
Hippolyte. Se Antiope!
Hippo’lytos. 1. Grek, mytologisk gestalt,
se Antiope, Faidra! 2. H., omkr.
180—250 e. Kr. Kristen kyrkofader,
pres-byter i Rom, en ivrare för sträng
kyrkotukt.
Hippo’phae. Växtsläkte (fam.
Eleagna’-cece), vars viktigaste art är den vid
Bottniska vikens (och ehuru sällsynt
Bohusläns) kuster förekommande H. rhamnoi’des
(Havtorn), en högväxt, tornbeväpnad
buske med smala, vitfjälliga blad.
Hippopo’tamus. Se Flodhästar!
Hippu’ris. Växtsläkte (fam.
Hippurida’-cece) med ensamma blommor i bladvecken,
en ståndare och kransställda blad. Endast
två arter, av vilka en, H. vulga’ris (L e
d-94 — Åhlén. & Söners Uppslagsbok.
gräs el. Vattengran) växer i
grunda vattensamlingar över hela Sverige. H.
bildar ensam fam. Eippurida’cece.
Hiram. Konung i Tyros enl. G. T.,
Sa-lomos bundsförvant.
Hird. Fn. namn på en konungs el.
stormans livvakt.
Hirdman, Maj, f. 1888. Förf, av
romaner och noveller med social tendens.
Hirn, Yrjö, f. 1870. Finl. konst- och
litteraturhistoriker, prof, i Hälsingfors
sedan 1910. Bl. hans arbeten märkas Det
estetiska livet (1913), Dr Johnson och
James Boswell (1922), Den gamla postvagnen
(1927) och Beaumarchais (1932).
HirohPto, f. 1901.
Kejsare av Japan
sedan faderns,
kej-sar Yoshihitos, död
1926.
Hirosa’ki. Stad i
Japan (n. Hondo).
36 000 inv. (1925).
Hiroshi’ma. Stad
i Japan (s. v.
Hondo), en av landets
förnämsta
militärstäder. 196 000 inv.
(1925).
HIROHITO, Japans
kejsare. Fotografi.
Hirs. Namn på sädesslag med runda,
glänsande korn, som erhållas av släktena
Pa’nicum, Pennise’tum och Seta’ria. Äkta
h. erhålles av Pa’nicum milia’ceum. H.
höra till de älsta sädesslagen men odlas
nu företrädesvis i Asien. — Kolvhirs,
se Setaria! — Negerhirs, se P e
n-n i s e t u m!
Hirsch. 1. Abraham H., f. 1815, d.
1900. Musikförläggare, fr. vars
affärsrörelse härstamma de ännu bestående
Abraham Hirschs musikförlag och
Hirschs piano magasin. 2. Isaak
David H., f. 1843, d. 1917. Den förres
brorson, sv. affärsman och donator. Han
testamenterade omkr. 5 mill. kr. till en
fond, »Isaak Hirschs minne», med syfte att
»bereda billiga bostäder åt dem, som sett
bättre dagar men ej längre ha råd att
bekosta hyran». I stiftelsens styrelse är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
