Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjärnhinneinflammation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2807
Hjärnhinneinflammation—Hjärnsjukdomar.
2808
URBAN HJÄRNE.
Gravyr (självporträtt).
HARALD HJÄRNE.
Fotografi.
tidens ryktbaraste
personligheter, Karl
XI :s förste
livmedikus. H. gav en
vetenskaplig förklaring till den tidens
mycket omtalade
häxerier såsom ett
slags
sinnesförvirring, vilket hade
häxprocessernas
nedläggande till
följd. Han under-
sökte metodiskt förekomsten av
hälsobrunnar i Sverige och var läkare vid vårt lands
älsta hälsobrunn, Medevi, samt grundläde
genom sina betydande kemiska forskningar
studiet av kemien som vetenskap i
Sverige. H. var även verksam som förf. bl. a.
till romanen Stratonice och dramat
Rosi-munda (uppf. 1665). 2. Harald G a b r
i-e 1 H., f. 1848, d. 1922. Den förres
sonsons sonsons son, historiker, prof, i
Uppsala 1885—1913,
konservativ politiker,
led. av Sv. ak. H:s
historiska
författarskap har varit
betydande och utövat
ett mäktigt
inflytande på nutida sv.
hävdateckning,
varjämte H. som
universitetslärare samlat kring sig en
talrik krets av
lärjungar. H. förenade
på ett snillrikt sätt
de stora synpunkterna med ett rikt
detalj vetande och har kallats »den lärdaste
historiker, som vårt land ägt». Bl. hans
verk märkas Gustaf Adolf,
protestantismens förkämpe (1901) och Karl XII.
Om-störtningen i Östeuropa 1697—1703 (1902).
3. Erland H., f. 1887. Den förres son,
historiker, prof, i Uppsala sedan 1930. Bl.
hans arbeten märkes Från Vasatiden till
frihetstiden (1929).
Hjärnhinneinflammation (lat.
Meningi’tis). Av h. finnes flera former: 1)
Epidemisk h, orsakas av en särskild
bak
terie (meningoko’cken) cch är smittosam
Numera förekommer den huvudsakligen på
militära lägerplatser. Serum lämnar god
hjälp. Sjukdomen uppträder vanl. endast
om vintern och förvåren. 2)
Tuberkulos h. uppkommer på grund av infektion
med tuberkelbaciller från härdar på andra
ställen i kroppen och är oftast dödlig. 3)
V a r i g a h. uppkomma genom
varbak-terier, som fortledas från inflammationer
i örat el. andra ställen. 4) Kroniska
h. iakttagas bl. a. vid syfilis. De
viktigaste symptomen av h. äro vid de akuta
formerna feber, huvudvärk, styvhet i
nacken och kräkningar. Den fullt avgörande
diagnosen på h. ställes genom
undersökning av hjärn-ryggmärgsvätskan (jfr
Lumbalpunktion!).
Hjärnhinnor. Se Hjärna!
Hjärninflammation. Se
Hjärnsjukdomar!
Hjärnnerver. De nerver, som utgå från
hjärnan, äro hos däggdjuren tolv par,
nämligen : luktnerven (ne’rvus
olfacto’-rius), synnerven (nervus o’pticus),
tre rörelsenerver för ögat (nervus
oculomoto’rius, trochlea’ris och abdu’cens),
»t r i 11 i n g n e r v e n» (nervus
trige’mi-nus), vilken dels är en känselnerv till
ansiktets hud, dels en rörelsenerv för
tugg-musklerna, ansiktsnerven (nervus
facia’lis), som innehåller både känsel-,
rörelse- och smaknerver, hörsel- och j ä
m-viktsnerven (nervus octa’vus),
tung-svalgnerven [nervus
glossophary’nge-us), 1 u n g-m a g n e r v e n (nervus
va’-gus), binerven (nervus accesso’rius)
och slutligen undertungnerven
(nermis hypoglo’ssus). De två senare äro
rent motoriska nerver, den sistnämnda går
till tungans muskulatur.
Hjärnsjukdomar. Till h. räknas såväl
hjärnhinnornas som själva hjärnans
sjukdomar, vilka mycket ofta förekomma
tillsammans. Sinnessjukdomarna,
som strängt taget borde räknas hit, föras
av det allmänna språkbruket till en
särskild sjukdomsgrupp. De vanligaste h.
bero på sjukliga förändringar i hjärnans
artärer, framförallt åderförkalkning. Hit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
