Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudtänder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2863
Hudtänder—Huggormar.
2864
kusterna. — Hudson B a y-k o m p
a-n i e t, ett 1670 bildat eng. bolag med
monopol på handeln i länderna omkr. H. B.
Det fortsätter ännu, ehuru utan monopol,
sin verksamhet, särskilt handel med
pälsvaror. — Hudson Bay-1 änderna,
områdena omkr. H. B. — Hudson
Strait el. Hudsons sund, det sund
mellan Baffins land och Labrador, som
förenar H. Bay med Atlanten.
Hudtänder. Se Fjäll!
Hué [hoe’]. Huvudstad i Annam,
belägen vid en flod med samma namn, med
livlig handel och stora sågverk. 45 000 inv.
(1929).
Huelva [ue’lva]. 1. Prov, i s. v. Spanien.
2. Stad i H. 1, vid Atlanten, viktig
utförselhamn särsk. för kopparmalm. 45 000
inv. (1930).
Huerta [ue’rta] (sp.). Bet. stor trädgård,
bördigt slättområde med kanaler.
Huerta [ue’rta], Victoriano, f. 1854,
d. 1916. Mexicansk general och president
i Mexico 1913—14. Han störtade sin
företrädare F. J. Madero men erkändes ej
som president av U. S. A. och störtades
efter en kort diktatorisk maktställning
genom ett uppror. Jfr Carranza!
Huesca [ue’ska]. Prov, i n. ö. Spanien.
Hufvudstadsbladet. Finlands största
svenskspråkiga tidn., grundad 1864,
daglig tidn. i Hälsingfors, organ för sv.
folkpartiet. Upplaga: omkr. 50 000 ex. (1931).
Hu’genberg, Alfred, f. 1865. Tysk
finansman och politiker, 1909—18 ordf, i
Kruppverkens styrelse, sedan 1920 led. av
riksdagen och sedan 1928 tysk-nationella
partiets ordf. Han är den tyska
monarkist-högerns ledare och utövar genom det under
hans ledning stående Scherlförlagets
tidningar samt genom nyhetsbyråer och
filmföretag (Ufa) stort inflytande.
Hugeno’tter (fransk, huguenots av oviss
härledning). Namn på reformationens
anhängare i Frankrike. År 1559 grundades
en reformert kyrka i Frankrike, som fick
fri religionsutövning 1562, men detta
väckte förbittring hos katolikerna, som s. å.
började en blodig förföljelse mot h., vilket
gav upphovet till de s. k.
hugenott-krigen 1562—98. Dessa fingo sin
avslutning genom ediktet i Nantes 1598,
varigenom protestanterna fingo nästan
fullständig religionsfrihet. Efter nya strider
upphävdes ediktet i Nantes 1685, varefter
h. utvandrade i stora massor. Genom 1789
års revolution fingo h. åter full
religionsfrihet, och den reformerta kyrkan i
Frankrike är numera ett av staten erkänt
religionssamfund. Jfr
Bartholomeinat-t e n!
Hugenotterna. Opera med musik av G.
Meyerbeer och text av A. E. Scribe och
E. Deschamps (1836, Sthlm 1842).
Huggenäs. Socken i Västmanlands län
(Näs härad). 473 inv. (1931).
Huggins [ha’ggins], Sir William, f.
1824, d. 1910. Eng. fysiker och astronom, en
av astrofysikens grundläggare. H.
upptäckte beskaffenheten av de egentliga
nebulo-sornas spektra och utgav tills, med sin
hustru, Margaret H., det betydelsefulla
arbetet An Atlas of Representative Stellar
Spectra (1900).
Huggormar {yipe’ridoe). En fam. giftiga
ormar med brett huvud och ett par långa
gifttänder i överkäken, vilken är mycket
rörlig. Gifttänderna ligga i vila infällda i
ett slemhinneveck i gommen och resas upp
vid begagnandet. H. äro i regel nattdjur.
De flesta föda levande ungar, d. v. s.
ungarna utvecklas i äggen i moderns
äggledare och spränga skalet, då äggen läggas.
Även vår vanliga huggorm lägger dock
ibland ägg, som icke sprängas förr än
efter någon tid. H. leva av smärre
däggdjur, fåglar och grodor och finnas i alla
världsdelar utom i Australien. Vår
Vanliga h. (Vi’pera be’rus) igenkännes på
det sicksackformiga svarta bandet på
ryggen och på att den saknar snokens
vitgula fläckar bakom huvudet. Färgen kan
växla ganska mycket. Unga rödbruna
honor kallas espingar. Längden blir hos
hanen intill 60, hos honan intill 80 cm. Till
h. höra även Hornormen och P u f f o
r-men, Skallerormarna samt den
Egyptiska h. el. Efan (E’chis
cari-na’ta).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
