Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hudtänder ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2865
Hughes—Huliga’ner.
2866
Hughes [jos]. I. Charles Evans H.,
f. 1862. Nordamer. politiker (republikan),
guvernör i staten
New York 1907—
10, 1921—25
utrikesminister. 1921—
22 presiderade han
vid
Washington-konferensen, till
vilken han tagit
initiativet, 1928—
30 var han medlem
av Haagdomstolen,
och sistnämnda år
blev han chef för
U. S. A:s högsta
domstol. II. William Morris H., f.
1864. Australisk politiker. H. var
arbetarledare i Sydney, har alltsedan 1901
tillhört Australiska statsförbundets
parlament, var 1904 utrikesminister och sedan
upprepade gånger justitieminister samt
1915—23 regeringschef. III. Se
Langs-ton Hughes!
Hu’gin och M u’n i n. Odens två korpar,
vilka varje morgon flögo ut över världen
och sedan omtalade för Odin, vad de sågo.
Namnen betyda tanke och minne och
hänföra sig till Odens allvishet.
Hugo. Fransk konung. Se Gapet!
Hugo [ygå’], Victor Marie, f. 1802,
d. 1885. Fransk förf., den franska
romantikens främste målsman. H. älskade det
färgstarka, exotiska och bisarra och
vände sig programmässigt mot den
franskklassiska estetiken. I sin förkärlek för det
groteska bryter han ofta mot kravet på
harmoni och enhetlighet i skildringen.
Som dramatiker valde H. historiska och
effektfulla ämnen, t. ex. Hernani (1830,
sv. övers. 1833), Lucréce Borgia (1833, sv.
övers. 1835), Ruy Bias (1838, sv. övers.
1862). Bl. hans romaner märkas
Notre-Dame de Paris (1831, sv. övers. Kyrkan
Notre Dame i Paris, 1835—36) — en bred
fantastisk medeltidsskildring — Les
Miserables (1862, sv. övers. Samhällets
olycksbarn 1862), som visar hans kristligt
humanitära strävanden och hans medkänsla
med lidandet, havsskildringen Les Tra-
vailleurs de la mer (1866, sv. övers. Havets
arbetare, 1866) m. fl. Störst är H. som
lyriker; hans poesi, som äger stor
formskönhet och ofta ett mäktigt patos, har till
en del måleriska och exotiska motiv, t. ex.
Les orientales (1828, sv. övers,
österländ-ningarna), medan andra diktsamlingar ge
storslagna bilder ur mänsklighetens
historia, ss. La légende des siécles (1859—83),
el. innehålla intimare lyrik, ss. t. ex. Les
feuilles d’automne (1831) eller också
aktuell politisk diktning. Litt.: R. Steffen:
Victor Hugo (Verd. småskr. n:r 90).
Huitfeldt [vi’tfält], Margareta, f.
1608, d. 1683. Norsk-sv. godsägarinna som
till sin sons minne gjorde storartade
donationer. Jfr Gravarna, Kun gl. och
Huitfeldtska
stipendieinrätt-ningen!
Huitfeldtska stipendieinrättningen [vit-].
Se Kungl. och Huitfeldtska
stipendieinrättningen!
Huitzilopo’chtli. Aztekernas krigsgud,
vars namn egentl. betyder den
»kolibri-vänstre», vilket förklaras med, att han var
söderns gud och söder ligger till vänster
om solen. De döda krigarnas själar
tänktes efter döden förvandlade till kolibrier.
H. var urspr. fruktbarhets- och
himmels-gud, men aztekerna dyrkade honom som
sin krigsgud och sågo i honom sin första
krigshövding. Han framställes som en fullt
rustad krigare med vapen och sköld,
någon gång även med banér.
Huizinga [hö’jsinga], Johan, f. 1872.
Holländsk konsthistoriker, vars främsta
verk är Herfsttij der middeleeuwen (1919;
sv. övers. Ur medeltidens höst, 1927).
Hu-Ko’u. Handelsstad i Central-Kina
(prov. Kiang-Si) vid Jang-tse-kiang. Omkr.
50 000 inv.
Hulared. Socken i Älvsborgs län (Kinds
härad). 247 inv. (1932).
Huldra (no. hulder). I nord., särskilt
norsk folktro och folkdiktning en
skogsfru el. älva, än vänlig, än fientlig mot
människorna.
Huliga’ner (rysk, choligany). Namn på
C. E. HUGHES.
Fotografi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
