Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hydrid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,2895
av syror el. vissa metalloxider el. metaller.
Olika förfaranden ha utarbetats bl. a. av
B e r g i u s samt H a b e r* och B o s c h.
HydrBd el. h y d r u’r. En förening
mellan väte (lat. hydroge’nium) och något
annat grundämne, särsk. en metall.
Hydroaeroplan. Se Flygningi
Hydroaromatiska föreningar. Inom
organisk kemi föreningar, innehållande
cykliska kärnor utan dubbelbindningar.
Hydrocellulo’sa. Ämne, som erhålles ur
cellulosa genom vattenupptagande under
inverkan av syror (hydrolys).
Hydroce’phalus (grek. hy’dor = vatten
och kefale’ = huvud). Bet.
hjärnvat-t u s o t.
Hydro’charis mo’rsus ra’nre (D
y-b 1 a d). Flytande vattenväxt (fam. Hy dr
o-charita’cecE) med 3 cm breda, rundat
njurlika blad (påminnande om små
näckrosblad) och vita, tretaliga blommor. I
Sverige förekommer den upp till Hälsingland.
Hydroco’tyle. Växtsläkte (fam.
Umbelli’-ferce) med c:a 75 arter. De flesta äro
krypande örter med långskaftade, sköld- el.
nj ur formade blad. Blommorna sitta i
huvudlik flock. Den enda sv. arten, H.
vul-ga’ris (Spikblad), förekommer på våta
ställen i s. och mell. Sverige.
Hydrodynami’k (grek, hy^or = vatten
och dy’namis = kraft). Läran om
flytande och gasformiga kroppars rörelse.
Hydrofi’1 (grek. ky’dor = vatten och
fi’los = vän). En växt säges vara h., om
dess frömjöl överföres med vatten. Så är
t. ex. fallet med Zo’stera mari’na.
Hydrofobi’ (grek. hy’dor = vatten och
fo’bos = skräck). Bet. vattuskräck.
Hydrofy’ter (grek. hy’dor = vatten och
fyto’n = växt). Bet. vattenväxter.
Hydroge’nium (grek. hy’dor = vatten
och ge’nein = bilda). Bet. väte.
Hydrografi’ (grek. ky’dor — vatten och
gra’fein = beskriva). Vetenskapen om
vattnet på jorden, dess kretslopp och
egenskaper. Oftast anses h. endast omfatta
Hydri’d—Hydronefro’s.
2896
sötvattnet i mots. till oceanografi
och kallas numera ofta h y d r o 1 o g i. Bl.
h:s viktigaste uppgifter är att bestämma
vattenståndets växlingar och
vattenmängdernas storlek, ävensom sambandet mellan
nederbörd, avdunstning och avrinning
genom floderna i olika trakter.
Hydroi’dea. Se NässeldjurI
Hydrokino’n. En kem. förening av
sammansättningen CeH4(OH)2
(»paradioxi-bensol»). Den bildar vita, lättlösliga
kristallnålar, oxideras lätt till kinon, har
därför reducerande egenskaper och användes
ofta i fotografiska framkallningar.
Hydrologi’. Se Hydrografi!
Hydroly’s (grek. hy’dor = vatten och
ly’sis = lösning). 1. En sönderdelning av
salter i vattenlösning, beroende på
inverkan av vattnets väte- och hydroxyljoner.
Därvid bildas den mot saltet svarande
basen och syran. H. äger rum i större
utsträckning endast om endera basen el.
syran är en svag elektrolyt. I förra fallet
kommer lösningen att visa alkalisk
reaktion (ss. fallet är t. ex. med tvål el. soda),
i senare fallet sur reaktion (t. ex.
alumini-umsalter). Äro både bas och syra svaga,
kan saltet nästan helt sönderfalla. 2.
Organiska föreningars vattenupptagande,
vanl. under påskyndande (»katalytisk»)
inverkan av syror (vätejoner), baser
(hydroxyljoner) el. särskilda enzym, vilka
kallas h y d r o 1 a’s. Vid h. sönderdelas
mestadels den vattenupptagande föreningen
i flera; så är t. ex. förtvålning (se
d. o.!) en form av h.
Hydromekani’k (grek. hy’dor = vatten
och mekanik). Läran om flytande ämnens
jämvikt och rörelse. H. innefattar alltså
hydrodynamik och
hydrosta-t i k. I h. inbegripes ofta även a e r o m
e-k a n i k e n el. läran om gasers rörelse
och jämvikt.
Hydronefro’s (grek. hy’dor = vatten och
nefro’s — njure). Njurlidande, som
uppstår, då urinens avflöde ur njuren är
hindrat, så att njurbäckenet spännes ut
av den samlade urinen. En av de
vanligaste orsakerna härtill är stenbildning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
