Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hyères ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2899
Hyéres—Hiilphers.
2900
FLÄCKIG HYENA. Fotografi.
Hyéres [iä’r], Stad i s. ö. Frankrike
(dep. Var) nära Medelhavet, bekant
kurort. Utanför H. ligga Hy ér es-ö ar na.
20 000 inv. (1926).
Hy’fasis. Grek, namn på den flod i
Pun-jab, vid vilken Alexander den store vände
om under sitt indiska fälttåg.
Hyfer (grek, hy fe’ = väv). De
celltrådar, varav svamparnas mycel och
fruktkroppar äro uppbyggda.
Hygie’a el. H y g i’e i a (grek., lat.
Hyge’a). 1. I grek, mytologi hälsans gudinna,
dotter till Asklepios. Hon framställes i
konsten med en orm, som dricker ur en
skål och som med sitt ombyte av skinn är
en sinnebild av den helande naturen, vars
arbete läkaren har att underlätta. 2. En
medicinsk månadstidskrift, sedan 1839 utg.
av Svenska läkarsällskapet.
Hygie’n (grek. hygi’eia = sundhet). Bet.
hälsovård, hälsovårdslära.
Hygienisk Revy. En medicinsk tidskrift
grundad 1912, organ för Sveriges
hälsovårdsnämnder.
Hygienisk Tidskrift. Se Nordisk
hygienisk tidskrift!
Hygrogra’f. Se Fuktighets mät
a-r e!
Hygro’m (grek, hy gro’ s = våt).
Ansvällning av slemsäckar, beroende på
ansamling av vätska. H. förekomma särsk.
framför knäskålarna och kallas då »skurknän»
emedan skurgummors krypande på knäna
särsk. disponerar för åkomman.
Hygrome’ter (grek. hygro’s — våt och
me’tron = mått). Bet. fu k tighet
s-mätare (se d. o.!).
Hygrosko’pisk (grek. hygro’s = fuktig
och shope’in = se). Beteckning för
ämnen, som uppsuga vatten ur luften, t. ex.
stark svavelsyra, vilken egenskap vanl.
beror på att en koncentrerad lösning av
ifrågavarande ämne har lägre ångtryck än
vattenångans tryck i luften. I vidare
mening äro de flesta fasta ämnen mer el.
mindre hygroskopiska, i det de gärna
ad-sorbera en liten kvantitet fuktighet på sin
yta.
Hy’ksos. Ett troligen indoeurop. folk,
som omkr. 1700 år f. Kr. fr. Asien erövrade
Egypten men utdrevs därifrån omkr. 150
år senare.
Hylin & Co:s Fabriks a. b.
Kemisk-tek-nisk fabrik i Stockholm (tvål, rakcréme,
parfymer, kosmetiska artiklar m. m.) med
en årstillverkning på c:a 1,5 mill. kr. H.
etablerades 1857.
Hylle el. hylleblad. Se Blomma!
Hylletofta. Socken i Jönköpings län
(Västra härad). 578 inv. (1931).
Hyloco’mium. Moss-släkte (fam.
Hypna’-ceoe). H. bilda huvudmassan av våra
barrskogars mosstäcke. De viktigaste arterna
torde vara H. sple’ndens och H.
parie’ti-num, bägge med det sv. namnet
Väggmossa.
HylozoPsm (grek. hy’le = ämne och
zoo’n = levande). En filosofisk åskådning
som antager en besjälad materia, d. v. s.
att livet innebor i och är en bestämning
hos materien. H. förfäktades under antiken
av de joniska naturfilosoferna och i
modern tid bl. a. av E. Hseckel.
Hiilphers. 1. Abraham Abraham
s-son H., f. 1734, d. 1798. Topograf,
köpman i Västerås. H. företog talrika resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
