- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
2927-2928

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hälsingborgs-Posten ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2927

Hälsingtuna—Hämplingsläktet.

2928

lever av jordbruk (46 o/o), skogsbruk (11
o/o), fiske och industri (30 °/0). Städerna
i H. äro: Hudiksvall och
Söderhamn. 167 661 inv. (1931).

Hälsingtuna. Socken i Gävleborgs län
(Bergsjö och Forsa tingslag). 2 449 inv.
(1931).

Hälsingör el. Helsingör. Stad i
Danmark på Själland (Frederiksborg
amt), vid Öresunds smalaste del mitt emot
Hälsingborg, med till stor del bibehållen
äldre bebyggelse, främst slottet
Kronborg. Bland industriella anläggningar
märkas ett glasbruk och ett skeppsvarv.
En god hamn och flera
järnvägsförbindelser göra H. till en livlig handelsstad.
15 840 inv. (1931).

Hälsovårdsnämnd. H. i stad består av
polismästaren el. den led. av magistraten,
som förestår stadens polis, stadsläkaren el.
där flera sådana finnas, förste
stadsläkaren el., där stadsläkare ej finnes, en
annan läkare, som magistraten utser, samt
dessutom 5 led., valda av stadsfullmäktige.
— H. på landet utgöres vanl. av
kommunalnämnden el., där så anses nödigt, av
en särskild h. av minst 3 led., valda av
kommunalfullmäktige el.
kommunalstämma. — H:s uppgift är att övervaka den
allmänna hälsovården.

Hälsovårdsstadgan. En kgl. förordning
av år 1919 angående den allm.
hälsovården. Jfr Hälsovårdsnämnd!

Hälsovännen. En folklig tidskrift för
hälsovård, grundad 1886 och utkommande 2
ggr i månaden.

Hälsö. Municipalsamhälle och fiskläge i
Göteborgs och Bohus län (öckerö socken).
516 inv. (1931).

Hämalbumi’n (grek. hai’ma = blod och
lat. albu’men = äggvita). Järnhaltiga
ägg-vitepreparat, som användas som medicin.

HämatFn. Se Hämoglobin!

Hämati’t (grek. hai’ma = blod). Bet.
blodstensmalm, d. v. s. som mineral
förekommande järnoxid.

HämatoxylFn (grek. hai’ma = blod och

Tcy’lon = trä). Ett i blåträ
{Hoemato’xy-lon) förekommande färglöst ämne, vilket
med kromsyra ger en svartblå vätska, som
ingår i vissa slag av bläck. Det användes
även vid färgning av mikroskopiska
preparat.

Hämi’n. Se Hämoglobin!

Hämofili’. Se Blödarsjuka!

Hämoglobi’n (grek. hai’ma = blod och
lat. glo’bus = kula). De röda
blodkropparnas färgämne. H. är sammansatt av ett
äggviteämne, glob i’n, och ett rött,
järn-haltigt färgämne, hämokromog e’n.
Det senare oxideras lätt till h ä m a t i’n,
vilket med saltsyra ger h ä m i’n, som
bildar lätt igenkännliga nålformiga kristaller.
På dessa häminkristaller kan man därför
igenkänna blodfläckar. Med syre ger h.
oxihämoglob i’n, som är ljusare rött
än h. Det förekommer i det arteriella
blodet betydligt rikligare än i det venösa,
enär det i lungorna upptagna syret
avgivits ur blodet vid dess passage genom
hårkärlen. Med koloxid bildar h. en
beständig förening och kan då ej upptaga
syre; härpå beror koloxidens giftighet. H.
innehåller 0,4 o/o järn. Det har ett
karakteristiskt absorptionsspektrum. Vissa
gifter förstöra de röda blodkropparna (h
ä-m o 1 y’s), och h. kan då utträda i
blodvätskan och i urinen
(hämoglobin-u r i’). Jfr Blod!

Hämorrha’gisk. Se Inflammation!

Hämorro’jder (grek. haimorroi’des =
blodflöde). Utvidgade blodådror kring
stol-gångsmynningen. H. förorsaka ofta
blödningar samt smärtor vid avföringen. Då
h. framkallas av stillasittande liv och trög
mage, inriktas behandlingen i första hand
på undanrödjande av dessa disponerande
moment. H. kunna dessutom förstöras
genom injektionsbehandling el. bortopereras.

Hämplingsläktet {Lino’ta). Ett släkte
Finkfåglar med kort, kägelformig
näbb och kluven stjärt. I Sverige finnas
två arter, Vanliga hämplingen
{L. canna’bina) och Gulnäbbade
hämplingen {L. flaviro’stris). Hos
den förra är hanen brun med vit strupe,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free