Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hämsko ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2929
Hämsko—Häradshövding.
2930
rött bröst och askgrått huvud med en röd
fläck på pannan. Honan är brunfläckig.
Den förekommer i s. och mell. Sverige och
är flyttfågel. Gulnäbbade hämplingen är
ovan brunspräcklig, under vit. Den häckar
endast i n. Sverige, men kommer på
vintern ofta längre söderut och kallas
därför också Vinterhämpling.
Hämsko. Urspr. ett slags mede, som
fästes under ett hjul i nedförsbackar, för att
hindra det att rulla; numera användes
ordet huvudsakligen i bildlig bemärkelse.
Händel, Georg Friedrich, f. 1685,
d. 1759. Tysk tonsättare, under större
delen av sitt liv verksam i England. H.
anknyter närmast till it. förebilder, varmed
han dock förenar en stark germansk anda.
Hans stil utmärkes av rik uppfinning i
melodien, som präglas av en högtidlig
bredd. Främst stå hans oratorier, där
han med stor framgång använt sig av en
rent dramatisk stil och där han ofta låtit
fugerade körer ersätta de brukliga
ariorna; bland dessa s. k. köroratorier märkas:
Israel i Egypten (1739), Messias (1742)
och Samson (s. å.). Av hans operor ha
flera nyinstuderingar företagits efter
G. F. HÄNDEL. Kopparstick.
världskriget särskilt av O. Hagen i
Göttingen; bland dem märkas: Giulio Cesare
(1724), Rodelinda (1726, Göteborg 1932)
och Xerxes (1738; med det berömda Largo,
här en kärleksduett). Som hans förnämsta
verk inom instrumentalmusiken räknas
hans Concerti grossi. — Biografier: K.
F. F. Chrysander (3 bd; 2:a uppl. 1919;
tysk) och R. Rolland (sv. uppl. 1919).
Händene. Socken i Skaraborgs län
(Skånings härad). 515 inv. (1931).
Hänge. Se Blomställning!
Hängeväxter (Amenta’cece). En av
Linnés naturliga växtfamiljer till vilken höra
träd el. buskar med blommorna samlade i
hängen. Den är numera uppdelad i flera
familjer, varav de viktigaste äro
Salica’-cece, Betula’cece, Faga’cece, Myrica’cece och
Juglanda’ceoe.
Hänninger, Nils Hänning; f. 1887.
Pedagog, docent vid Lunds universitet
1917—18, undervisningsråd sedan 1928.
Härad. En gammal enhet i vårt lands
judiciella och administrativa indelning. H.
är en fr. forntidens Götaland härrörande
term, som undanträngde den i Svealand
brukliga benämningen hundar e. I
Norrland och större delen av Dalarna
motsvarades h. av tingslaget, som numera
i hela vårt land vanligen är häradsrättens
lägskipningsområde. H. är emellertid
grundläggande för landets indelning i
tingslag och domsagor samt även för
uppdelningen i väghållningsdistrikt.
Härad. Socken i Södermanlands län
(Åkers härad). 904 inv. (1931).
Häradsdomare. Under medeltiden en
tjänsteman, som i vissa fall utövade
häradshövdingens domsrätt, numera blott en
hederstitel för någon av nämndemännen i
en häradsrätt.
Häradshammar. Socken i Östergötlands
län (östkinds härad). 1 289 inv. (1931).
Häradshövding. Urspr. den av
härads-borna valde ledaren för häradstinget,
numera den av Kgl. Maj :t utsedde domaren
på landsbygden. H:s ämbetsområde kallas
domsaga. — V i c e h., en titel som före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
