Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hämsko ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2931
Häradsnämnd—Härjedalen.
2932
1894 tilldelades vissa kvalificerade
jurister men sedan 1920 vissa hovrättsjurister,
vilka tjänstgöra som vikarier för h.
Häradsnämnd. Se Häradsrätt!
Häradsrätt. Allmän underdomstol på
landsbygden i vårt land. H. består av
häradshövdingen (ordf.) och häradsnämnden
(tolv nämndemän). H. är domför
(beslutmässig), om häradshövdingen och 7
nämndemän äro tillstädes. Beslutanderätten
tillkommer häradshövdingen, dock att
nämndemännen, om de äro eniga, kunna
överrösta honom. Antalet h. uppgick 1932
till 286, varav 105 under Svea hovrätt, 62
under Göta hovrätt samt 19 under
hovrätten över Skåne och Blekinge. Jfr
Domsaga!
Häradsskrivare. En under K. B. lydande
tjänsteman med uppgift att förrätta
mantalsskrivning, upprätta vallängder och
delvis även taxeringslängder etc. En h:s
distrikt benämnes fögderi. I stad med
magistrat motsv. h. i vissa hänseenden av
magistratens uppbördstjänsteman. Jfr
Kronokassör!
Häradsting. Se Ting!
Häradsväg. Gammal benämn, på de
största av de allmänna vägar, som ej äro
landsvägar (kungsvägar), d. v. s.
huvudvägar mellan stad och stad. Mindre
dylika vägar kallades bygdevägar,
sockenvägar och byvägar. Numera
användes ofta namnet bygdeväg om alla
dessa slags vägar, ävensom om h.
Härberga. Se Herrberga!
Härberget. Ett vittert sällskap i Lund
i början av 1800-talet, bl. vars mest
bemärkta medl. var Es. Tegnér.
Hä’rbre (dialektform av härbärge).
Fristående visthusbod, särsk. en dylik med
två våningar och den övre överskjutande,
en i Dalarna och Norrland sedan
medeltiden förekommande typ.
Härdfärskning. Se Färskning!
Härdning. H. av stål sker genom
upphettning och därpå följande plötslig
avkylning och gör stålet både hårdare och
mera elastiskt. Resultatet av denna
pro
cess beror dels på stålets kolhalt och dels
på den värmegrad, till vilken det
upphettas. För varje kolhalt finnes en bestämd
lämpligaste härdningstemperatur (mellan
700° och 900°). Avkylningen sker vanl.
genom neddoppning i vatten el. någon
gång kvicksilver. (Angående h. av
fett-arter se Fett!). — H. av gelatin avser
att minska gelatinets löslighet i varmt
vatten och åstadkommes genom behandling
med kromsalter, formaldehyd el. alun.
Härene. Se Norra Hären e, Södra
H ä r e n e!
Härfåglar (Upu’pidoe). En fam. F å
g-1 a r, vars viktigaste art, Härfågeln
{U’pupa e’pops), förekommer hos oss
numera endast på Öland. Den har ryggen
gråbrun, vingar och stjärt svarta, hals,
huvud och bröst rödgrå och buken vit. På
huvudet finnes en stor tofs av rödbruna,
svartspetsade fjädrar. Näbben är lång och
smal. Boet bygges i ihåliga träd e. d. Längd
25 cm.
Härja. Socken i Skaraborgs län
(Var-tofta härad). 610 inv. (1932).
HÄRJEDALENS
VAPEN. Fältet silver,
redskapen svarta,
hammarskaften röda.
Härjedalen. Landskap i s. Norrland och
Jämtlands län. Dess ytinnehåll är 12 850
kvkm. H. är till största delen ett ödsligt
berg- och skogsland med höjder upp till
1 796 m. ö. h. (Helagsfjället). Det
genom-flytes av Ljungans
och Ljusnans övre
lopp med deras
tillflöden. Berggrunden består av
granit och gnejs;
dessutom finnas porfyr,
kvartsit, skiffrar
och kalksten.
Klimatet har fastlands
prägel; ett av
Skandinaviens
köldcentra är beläget i
H. Växtvärlden är
dels av norrländsk barrskogs-, dels av
fjällkaraktär. Endast omkr. % o/o av
marken är odlad och omkr. 65 % skogsmark.
Befolkningen, som är gles (1,2 inv. pr
kvkm), lever av jordbruk med
boskapsskötsel (70 o/o) och skogsbruk (22 %).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
