Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdmätning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2951
Höjdmätning—Höns.
2952
triangels h. menas vinkelräta avståndet
från en av sidorna till motstående spets.
De tre h. i en triangel skära varandra i en
punkt. H. i en pyramid el. kon är
vinkelräta avståndet från basytan till spetsen.
Höjdmätning. Bestämning av en punkts
höjd över havsytan kan ske dels genom
n i v e 11 e r i n g el. triangulering,
dels genom mätning av lufttrycket. Detta
avtar nämligen regelbundet uppåt. Dör små
höjdskillnader kan man beräkna, att en
skillnad i barometerstånd av 1 mm
motsvarar en höjdskillnad av 11 m. För större
höjder användes den s. k. barometer
formeln, el. på denna grundade tabeller.
Höjer, Torvald Magnusson, f.
1876. Diplomat, envoyé i Oslo sedan 1923.
Led. av Vitt.-, hist.- och ant. ak.
Höjeån el. L o m m a å n. Flod i s. v.
Skåne, avlopp för Björkesåkra- och
Häcke-bergasjöarna med mynning i Öresund.
Längd: 41 km.
Höjningsteeken. Se Förtecken!
Hökar (A’stur). Ett släkte falkfåglar,
som skiljes från falkarna därigenom, att
näbben saknar tand och i stället har en
nedböjd kant, övre delen av tarsen är
fjäderklädd. I Sverige finnas två arter: D u
v-h ö k (A. genti’lis) och Sparvhök (A.
ni/stts). Den förra blir omkring / m., den
senare 30—40 cm. lång. Bägge äro ovan
blågrå el. brungrå och under vita med
mörkare tvärsnitt. De förekomma över hela
landet. De yngre flytta om vintern
söderut, medan de äldre stanna kvar. Duvhöken
gör stor skada genom att taga höns,
skogsfågel och harar, och även sparvhöken får
anses som skadedjur, då den huvudsakligen
lever av nyttiga småfåglar.
Hökare (fsv. Ziwfca = mångla). Äldre
benämning på en handlande, som säljer
matvaror.
Hökensås. En skogbevuxen
höjdsträckning i ö. Västergötland utmed Vättern.
Den sträcker sig fr. trakten av Hjo
söderut och övergår i det Sydsvenska höglandet.
Dess högsta höjd ligger 315 m. ö. h.
Hökerberg. 1. Fredrik Lars H., f.
1851, d. 1924. Bokförläggare, grundare av
L. Hökerbergs bokförlag 1882. 2.
FolkeJoarLars H., f. 1886. Den
förres son, bokförläggare och ägare av faderns
förlag.
Hökfibbla. Se Hieracium!
Hökhuvud. Socken i Stockholms län
(Frösåkers härad). 1 322 inv. (1931).
Hökuggla (Su’rnia u’lula). En art
Ugglor, som till färgen liknar hökarna.
Ögon-kretsen är vit med svarta strimmor.
Längden är omkring 40 cm. Örontofsar saknas.
H. förekommer i n. Sverige och jagar även
om dagen.
Hököpinge. Socken i Malmöhus län (Oxie
härad). 918 inv. (1931).
Hö’lderlin, Johann Christian
Friedrich, f. 1770, d. 1843. Tysk
romantisk skald, vars diktning är fylld av
en nästan religiös antikbeundran. Hans
yppersta dikter äro elegier, som högstämt
tolka hans trånad till det gamla Hellas.
Han har också författat romanen
Hy-perion (1797—99) samt det dramatiska
fragmentet Empedokles (1799). Vid
trettiotvå års ålder blev H. offer för en långvarig
sinnessjukdom. Litt.: Ruth Hedvall: Fr.
Hölderlin (1921).
Hölebo. Härad i Södermanlands län.
Hölster. Ett oftast färgat högblad, som
sitter omedelbart under blomställningen
och omger denna.
Hölö. Socken i Södermanlands län
(Hölebo härad). 1 691 inv. (1931).
Hömb. Socken i Skaraborgs län
(Vartof-ta härad). 292 inv. (1931).
Hömånad. Sv. namn på juli.
Hönefoss. Stad i s. Norge (Buskerud
fyl-ke), med betydande sågverksrörelse. 3 231
inv. (1930).
Hönigschmid [hö’nichsjmitt], Otto, f.
1878. Tysk kemist, prof, i Munchen sedan
1918, bekant för noggranna
atomviktsbe-stämningar, varigenom bl. a. visats att bly
förekommer i olika isotoper (se d. o.!).
Höns. H. tillhöra Hönssläktet
(Ga’l-tus), vars vilda arter förekomma i Indien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
