- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
2953-2954

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Höjdmätning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2953

Hönsbär—Hönsskötsel.

2954

ENKEL KAM (Svart Leghorn). Fotografi.

ROSKAM (Wyandotte). Fotografi.

ÄRTKAM (Sumatra Game). Fotografi.

och på Sundaöarna. Från en av dessa,
nämligen Bankivahönset, anses
tamhönsen härstamma. — Tamhönsen förekomma
i en mängd raser, skilda till färg, storlek
och kamform (de viktigaste av dessa äro
enkelkam, roskam och ärtkam).
Hönsraserna grupperas efter deras geografiska
uppkomst i asiatiska raser (t. ex.
Langs-han), medelhavsraser (Leghorn),
amerikanska raser (Rhode Island), engelska raser
(Orpington) etc. Ofta talar man om lätta
raser, vilka i allmänhet äro goda
äggläg-gare, och tunga raser eller köttraser. De
för oss mest betydelsefulla av den förra
gruppen äro Vit Leghorn och Ancona. Hos
oss allmänt odlade tyngre höns äro Gul
Orpington, Plymouth rock, ljus Sussex,
Rhode Island. De lätta raserna lägga i
regel vitskaliga ägg, de tunga gulskaliga.

Hönsbär. Sv. namn på C o’mus sue’cica.

Hönsfåglar (Gallina’cece). En ordn.
fåglar med gångfötter, alltså med baktån fäst
högre än framtårna och grova, trubbiga
klor samt korta, rundade vingar. Huvudet
bär ofta kam el. andra utväxter.
Matstrupen är utvidgad till kräva. H. uppehålla
sig mest på marken och lägga där sina ägg
i en enkel bale. Ungarna (kycklingarna)
kunna nämligen omedelbart sedan de
kläckts springa omkring och söka föda.
Till h. höra bl. a. Fasanfåglar (dit
det vanl. hönssläktet hör),
Hokkofåg-lar, Orrfåglar och Stäpphöns.

Hönshundar. Se Hund!

Hönshylte—Kvarnamåla järnväg (H. K.
J.). Smalspårig järnv. (1,067 m), 20,8 km
lång fr. Norraryd jst. vid K. V. B. J. till
Kvarnamåla jst. vid V. T. J. Den
öppnades för trafik 1900.

Hönssjukdomar. De viktigaste h. äro
hönsdifteri, en inflammation i
svalget, som behandlas med lapis- el.
jodsprit-pensling, samt hönskolera och
hönspest. Vid de två senare måste de sjuka
djuren isoleras och sjukdomen anmälas för
hälsovårdsnämnd el. kommunalnämnd.

Hönsskötsel. I Sverige funnos 1927
omkring 6 852 000 höns. Hönsskötseln
bedri-ves i stor utsträckning som binäring till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free