- Project Runeberg -  Åhlén & söners uppslagsbok / VI. Havsormar-Kamke /
3007-3008

(1931-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indiska ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3007

Indiskre’t—Indo-Kina.

3008

men, mellan nämnda ö och Afrika såsom
den sydgående Agulhasströmmen. Längs
v. kusten av Australien flyter den
nordgående något kallare västaustraliska
strömmen. Längre i s. råder året om en
strömning från v. mot ö. I n. delarna av
I. ändra sig dessa strömförhållanden om
sommaren, då i stället en nordöstlig
strömning utbildar sig under s. v. monsunens
inflytande.

Sjöfart. N. delen av I. befors av
sjöfarande redan i förhistorisk tid (säkert fr.
Arabien till Afrikas ö. kust) och blev
tidigt en handelsväg mellan Medelhavets
länder och s. ö. Asien, särsk. betydelsefull
sedan romarna erövrat Egypten. Kineser,
araber och perser voro sedan de viktigaste
sjöfarande folken, till vilka malajerna
sällade sig. Med Vasco da Gamas färd till
Indien 1498 började de västeuropeiska
folken idka sjöfart på I., först portugiserna,
sedan holländare, engelsmän, fransmän och
tyskar. Arabernas, hinduernas och
malajernas sjöfart drabbades svårt av
denna överlägsna konkurrens. Småningom
utsträcktes oceanfärderna över till s. I.,
men med Suezkanalens öppnande förlädes
tyngdpunkten åter mot n., och Röda havet
har för Västeuropa näst n. Atlanten
blivit en av jordens viktigaste samfärdsleder.
Genom talrika marin- och kolstationer har
det britt, riket ernått ett överväldigande
inflytande på I:s sjöfart. Efter
världskriget kan I. karakteriseras som ett britt,
inhav. De viktigaste rutterna över I. äro
följande: Aden—Bombay (5 dagar), Aden—
Colombo—Singapore (8 dagar), Sansibar—
Bombay (12 dagar) och Mombasa—Bombay
(11 dagar).

Indiskre’t (fransk, indiscret). Bet.
tal-trängd, taktlös, ogrannlaga. — I n
disk r e t i o’n, talträngdhet,
ogrannlagen-het, olämpligt avslöjande.

Indiskt gult el. p i u r i’. Färgämne,
som framställes i Bengalen ur urinen av
kor, utfodrade med mangoblad. Dess kem.
namn är magnesvumeuxanta’t och det
användes som akvarell- och oljefärg.

Indispone’rad (lat. nekande in och
dis-po’nere = inrätta, upplägga). Bet. icke

upplagd, ohågad, opasslig. — In di s p
o-s i t i o’n, håglöshet, olust, opasslighet.

I’ndium. Kem. tecken In. Sällsynt
metall, som upptäcktes på spektralanalytisk
väg 1863 av Richter och Reich och fick
sitt namn på grund av sitt spektrums
karakteristiska indigoblå linjer.
Atomnumret är 49, atomvikt 114,8, spec. v. 7,1,
smältpunkten 176° och färgen vit. I.
förekommer i vissa zinkmalmer. De flesta
föreningarna äro trevärda. Sulfiden In2 S3
är röd och oxiden In2 O3 gul. Indiumalun.
H4 N In (SO4)2, är isomorft med vanlig
alun. Klorider finnas tre olika. In Cl,
In CI2 och In CI3.

IndivPd (lat. nekande in och divi’dere
= dela). Bet. egentl. något odelat; en
enskild varelse, ett exemplar. — I n d
i-v i d u a 1 i s e’r a, överföra på en (el. ett)
individ, begränsa, utprägla. — I n d i
vidu a 1 i t e’t, sammanfattningen av en
individs utmärkande egenskaper. — I n
di-vi d u e’l 1, för en i. utmärkande till
skillnad fr. andra i.; egendomlig, personlig.

Individuali’sm (lat. nekande in och
divi’-dere = dela). 1. I allm. en åskådning el.
strävan, som vill hävda den enskildes rätt
gentemot det allmänna. 2. Inom filosofien
en världsåskådning, som anser individen
såsom det väsentliga gentemot t. ex.
pan-teismen, som betraktar individen som en
blott tillfällig och förgänglig uppenbarelse
av ngt allmänt.

Individualpsykologi. Se A dl er!

Indoeuropéer (av Indien och Europa).
En språkfamilj (icke en ras), utbredd över
Europa, v. Asien, Amerika och Australien.
De viktigaste indoeurop. språken
äro: indiska, persiska, armeniska,
grekiska, latin, romanska, keltiska, slaviska och
germanska språk.

Indogerma’ner. Detsamma som
indoeuropéer (särsk. inom tysk vetenskap).

Indo-Kina el. Franska Ind o-K
i-n a (fransk. Indochine frangaise).
Sammanfattande namn på de franska
besittningarna i Bortre Indien, med ett ytinnehåll av
701 000 kvkm (nästan dubbelt så stort som
Finland). I. omfattar ö. delen av halvön,
kustlandet i ö., den annamitiska
bergryg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Apr 28 00:45:41 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/asupps/6/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free