Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Indokineser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3009
Indokine’ser—Induee’ra.
3010
gen, ö. delen av Mekongs mell. område och
denna flods hela nedre område med dess
väldiga delta, ävenså i n. floden Songkois
mellersta och nedre område.
I. sönderfaller i fem stater: Ko
chin-kina, Annam, Kambodja, Laos
och T o nk i n. Territoriet K w an
g-t s c h o u-v a n, som av Kina pantsatts
till Frankrike, hör också hit.
Huvudstad: H a n o i i Tonkin. Den
viktigaste handelsstaden är Saigon i
Kochinkina och den viktigaste
industristaden C h o 1 o n strax s. v. om Saigon.
Styrelsen utövas av en generalguvernör.
Till namnet styras Laos, Kambodja och
Annam av inhemska härskare. Frankrike
inledde redan i slutet av 1700-talet
förbindelser med Annam. Från 1860-talet
påbörjades besittningstagandet, och 1867
blev Kochinkina en fransk koloni och
Kambodja lydstat. 1884 blevo Annam och
Tonkin införlivade, 1893 Laos. Se kartan till
art. Franska Indo-Kina!
Indokine’ser (av Indien och Kina).
Sammanfattande namn på den äldre
mongoliska befolkningen i Bortre Indien.
Huvudmassan av i. har en mongolisk typ men
visar stark uppblandning med malajiska
folk och äldre urinvånare av negroid typ.
De nå knappast medelhöjd, ha gulbrun
hudfärg men i regel ej* snedställda ögon.
De äro begåvade och mottagliga för
civilisation. De viktigaste äro
burmaner-n a, som äro de mest storväxta,
siameserna, som visa malajisk inblandning,
annamiterna, som äro de mest
småväxta och visa stark kinesisk påverkan,
k h m e r-folket el. kambodjanerna,
vilka synas vara av äldre ursprung.
Dessutom finnas talrika rester av äldre
urinvånare.
Indo’l (av Indigo). Vitt,
kristalliserande ämne (smältpunkt 52°) av kem.
sammansättningen ^bHi/CHx CH. I. bildas vid
förruttnelse av äggviteämnen; det
förekommer i exkrementer och förlänar
(jämte skatol, svavelväte m. m.) dessa deras
karakteristiska lukt.
Indole’ns (lat. nekande in och dole’re =
känna smärta). Bet. okänslighet,
likgiltig
het, slöhet, tröghet. — I n d o 1 e’n t,
okänslig, likgiltig, slö, trög.
Indolo’g (av Indien och grek. lo’gos =
lära). En person som sysslar med i n d
o-1 o g i’, d. v. s. läran om Indiens kultur och
språk.
Indone’sier. Detsamma som malajer.
Indore [eng. uttal indå’a] el. I n d a’u r.
1. Britt, lydstat i Central-Indien, med
25 000 kvkm omkr. dubbelt så stor som
Uppland. 1 152 000 inv. (1921). 2.
Huvudstad i I. 1, med stor bomullsindustri.
93 000 inv. (1921).
Indossame’nt. Se Endossera!
Indoxy’1. Se Indigo!
Undra. I ind. mytologi urspr. en
tordöns-gud och drakdödare, en av de indiska
religionernas folkkäraste gestalter.
IndragFri. Den största floden på
Sumatra med källor på bergen i v. och mynning
på n. ö. kusten.
Indragningsmakt. En administrativ
myndighets rätt att inställa utgivandet av en
tidning el. tidskrift samt att indraga hela
upplagan av en skrift, ett tidnings- el.
tid-skriftsnummer. I. i den förra bemärkelsen
avskaffades i Sverige 1844. Om i. i den
senare betydelsen, se Kvarstad!
Indrapu’ra el. Kor in tji. Vulkan på
mell. Sumatra (Nederl. Indien), 3 690 m.
ö. h.
Indre [ändr]. 1. Biflod till Loire i mell.
Frankrike. Längd: 265 km; ej segelbar.
2. Dep. i mell. Frankrike.
Indre-et-Loire [ändr-e-loa’r].
Departement i mell. Frankrike.
1’ndrier [I’ndris). Ett släkte endast på
Madagaskar förekommande Halvapor
med alla tårna utom den första förbundna
med hud. Pälsen är tät och ullig. I. äro
dagdjur. De tämjas stundom av
infödingarna, som använda dem till fågelfångst,
ehuru de egentligen endast äro växtätare.
Induce’ra (lat. indu’cere). Bet. i allm.
införa, inleda; inom logiken sluta fr. ngt
enskilt till ngt allmänt; inom elektrici-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
