Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Influensa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3017
Influe’nsa—Infusionsdjur.
3018
men, d. v. s. att en magnetpol, som närmas
till ett järnstycke, genom i. gör detta
magnetiskt, varvid närmast magnetpolen
uppstår en pol av motsatt slag som denna och
å motsatta sidan en av samma slag.
Järnföremål, som en längre tid stå el. ligga på
samma sätt (t. ex. kaminer), bli
magnetiska på grund av i. från jordmagnetismen.
Influe’nsa (lat. influ’ere = flyta).
Mycket smittosam infektionssjukdom, som med
vissa års mellanrum sprider sig i stora
epidemier över vida delar av jordklotet. I.
är känd ända sedan medeltiden. De
senaste epidemierna inföllo 1889—90, 1918—19
och 1927. Under den första kallades i.
»ryska snuvan», under den andra
»spanska sjukan». Smittämnet är okänt.
In-kubationstiden är endast ett par dagar.
Symptomen växla ganska mycket, och i.
kan därför lätt förväxlas med andra
sjukdomar. Feber, värk i ryggen och lederna,
snuva och hosta uppträda vank, i en del
fall dessutom diarré. Febern stiger genast
till 39°-—40°, och sängläge är därför
nödvändigt. Sjukdomen brukar vara 3—4
dagar i okomplicerade fall och går därvid
alltid till hälsa. I:s farlighet beror på de
komplikationer, som ofta följa, och av
vilka lunginflammation är den vanligaste
och mest fruktade. Dessa följdsjukdomar
bero på sekundära infektioner av s t
reptok o c k e r m. fl. bakterier. Något direkt
medel mot i. är ej känt. Acetylsalicylsyra
o. d. äro goda symptomatiska medel. Serum
har försökts, ehuru med ringa framgång.
Influe’nsmaskin. Apparat, som genom
influensverkan alstrar statisk elektricitet.
De första i. konstruerades av H o 11 z och
T ö p 1 e r 1865. I. bestå av glas- el.
ebo-nitskivor dels roterande, dels fasta,
beklädda med stanniol e. d., och
elektriciteten uppstår genom kontinuerlig
influensverkan från en i början obetydlig, fr.
föregående gång kvarstående laddning.
Influe’ra (lat. influ’ere = inflyta). Bet.
utöva inflytande på.
In fo’lio. Se F o 1 i o!
Informatio’n (lat. informa’re =
undervisa). Bet. undervisning, underrättelse,
upplysning. — I n f o r m a’t o r, lärare i
ett hem, hemlärare.
Informationsbyrån för fredsfrågor och
mellanfolkligt samarbete. En år 1929
grundad, statsunderstödd upplysningsbyrå i
Stockholm med uppgift att samla och i
fredsfrämjande syfte sakligt bearbeta
studiematerial rörande frågor om krig och
fred. I. utsänder pressmeddelanden samt
utger en skriftserie och tidskr.
Mellan^olk-ligt samarbete.
Informe’ll (lat. nekande in och fo’rma =
gestalt, form). Bet. icke
överensstämmande med vedertagna former. Mots.:
formell.
Informe’ra (lat. informa’re). Bet.
undervisa, underrätta, upplysa.
I’nfraröda strålar. Se
Elektromagnetisk!
Infusio’n (lat. infu’ndere = övergjuta).
Bet. begjutning, ingjutning. 1.
Farmakologisk benämning på preparat, erhållet
genom en drogs utdragning med kokhett
vatten (jfr De kokt!). 2. Inom medicinen
betecknar ordet stundom en större i
n-j e k t i o n.
Infusionsdjur el. i n f u s o’r i e r, c i 1 i
a’-t e r (Infuso’ria el. Cilia’ta). Den högst
organiserade klassen bland urdjuren,
utmärkt genom förekomsten av flimmerhår,
som dels tjänstgöra som rörelseorgan, dels
genom att sätta vattnet i rörelse
transportera näring till munnen. I. ha bestämd
kroppsform, födan upptages genom en
munöppning i det yttre, fastare
plasmaskiktet. I regel finnas två cellkärnor, en
större och en mindre. Fortplantningen
sker genom delning, men när denna
fortgått en tid inträffar en konjugation,
då två djur lägga sig bredvid varandra,
sammansmälta och utbyta kärnsubstans
varefter de skiljas. Denna process anses
motsvara de flercelliga djurens
befruktning. De flesta i. äro mikroskopiska, ett
litet fåtal nå upp till en storlek av en
mm. Fritt kringsimmande i. äro vanliga
i både sött och salt vatten, t. ex. T o f
feldjuret {Parame’cium). Även de
fastsittande klockdjuren (Vortice’lla) äro
all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
