Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3015
Infanti’1—Influe’ns.
3016
dom av stridsvagnar samt oftast av
artilleri. I en arméfördelning (division) ingå 3
—4 infanteriregementen (i Sverige 4). —
I n f a n t e r i’s t, fotsoldat.
Infanti’1 (lat. i’nfans = litet barn).
Hörande till barndomen; barnslig,
outvecklad. — I n f a n t i 1 i’s m, ett tillstånd av
markerad efterblivenhet i fråga om
kropps-och själsutvecklingen. Som orsak anföras
bl. a. medfödda hjärtfel, medfödd syfilis
samt sjukdomar i sköldkörtel, hypofys
m. fl. inresekretoriska organ. Personer
med i. uppnå sällan högre ålder.
Infekte’ra (fransk, infeeter). Bet.
smitta, införa ett smittoämne. — I n f e k t i o’n,
smitta. — Infektionssjukdomar,
smittosamma sjukdomar, d. v. s. sådana,
som förorsakas av bakterier el. andra
lägre organismer, vilka spridas från en
individ till en annan, direkt el. indirekt (t. ex.
medels flugor, myggor, råttor).
Infe’rno (it. av lat. infe’rnus =
underjordisk). Bet. helvete, dödsrike. Titel på
första delen av Dantes »Divina commedia».
— I n f e r na’l i sk, helvetisk, djävulsk.
Inficie’ra (lat. infi’cere = smitta). Bet.
smitta ned, tillföra smitta.
In fi’dem (lat.). Bet. egentl. till
bekräftelse ; till bestyrkande av riktigheten el.
trovärdigheten (av ovanstående).
Infiltratio’n (lat. in = i och filter). Bet.
genomsyrande, genomträngning. 1. En
kroppsvävnads genomdränkning med
vätska, t. ex. var, blod el. urin. 2. Inväxande
av främmande celler mellan ett organs egna
celler, utan att dessa förträngas, t. ex.
vid vissa former av kräfta.
Infini’t (lat. infini’tus). Bet. obegränsad,
obestämd, oändlig. — I’n f i n i t i v, egentl.
obestämt (modus), i språkläran en av
no-minalformerna, t. ex. att skriva.
Infinitesima’lkalky’l (lat. infini’tus =
oändlig). Gemensamt namn på
differential-och integralkalkyl, emedan båda urspr.
grunda sig på räkning med oändligt små
storheter.
In flagra’nti (lat. in = i och fla’grans
= brinnande, häftig, ivrig). Bet. på bar
gärning (om t. ex. en brottsling som
ertappas, då han håller på med att begå
brottet).
Inflammatio’n (lat. inflamma’tio =
brand). I. kännetecknas av svullnad,
rodnad, ökad temperatur och oftast smärta
samt uppkommer vanl. på grund av
bakterier, som inträngt genom ett sår el. på
annat sätt. I kan vara akut el.
kronisk. Inflammation i slemhinnor ger
vanl. upphov till riklig slemavsöndring
från dessas hela yta och kallas då k
a-t a r r. Är den inflammatoriska
avsöndringen varig el. brandig, talar man om resp,
varig el. purulent och g a n g r
ä-n ö s i., likaså vid blodinblandning om
hämorrhagisk i.
Inflatio’n (lat. inf la’re = blåsa upp).
Nationalekon. term. Bet. en försämring av
penningvärdet genom penningmängdens
ökning medels ökad sedelutgivning utan
motsvarande ökning av varornas mängd.
Jfr Deflation!
Inflexio’nspunkt. Den punkt på en
kurva, i vilken densamma övergår fr. konkav
till konvex el. tvärt om. I
inflexionspunk-ten skär kurvan sin egen tangent.
Infloresce’ns (lat. inflore’scere = börja
blomma). Bet. blomställning.
Influe’ns (lat. influ’ere = flyta). Bet.
inflytande. Med elektrisk i. menas den
inverkan, som en elektriskt laddad kropp
utövar på föremål i dess närhet. Närmas
nämligen en t. ex. positivt laddad kropp,
A, till en isolerad ledare, B, så blir B
genom influens negativt laddad i den del,
som ligger närmast A, och positivt laddad
i den motsatta delen. Den senare
laddningen kan lätt bortledas och kallas
därför fri elektricitet, medan den
förra laddningen hålles kvar av laddningen
i A och därför kallas bunden
elektricitet. Ledes den fria elektriciteten
bort och A sedan avlägsnas, så blir
emellertid den förut bundna laddningen fri och
sprider sig i hela B. B är då laddad genom
influens. — Med magnetisk i. menas
ett motsvarande fenomen inom
magnetis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
