Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingenjörtrupper ... - Ingres, Jean Auguste Dominique
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3021
Ingenjörtrupper—Ingres.
3022
vice preses och verkst. direktör förordnas
för 3 år av Kgl. Maj:t. Medel till dess
verksamhet bestrides av fonder (omkr. 2
mill. kr.) samt statsanslag. I. understöder
pekuniärt tekniskt-vetenskapliga
forskningar, utger en skriftserie och utdelar
medaljer.
Ingenjörtrupper. Ett särskilt truppslag
vars uppgift är att utföra krigstekniska
arbeten, t. ex. broslagning o. d., men ej
sådant som rör själva vapnens teknik. Sv.
i. började utbildas på 1600-talet. I varje
arméfördelning i fält ingår en
ingenjörbataljon bestående av stab, två
ingenjörkompanier och en krigsbrokolonn. I
fältarmén ingå därjämte ingen jörtrupper,
som stå till högkvarterets
(armékvarterets) direkta förfogande. Se
Signaltrupper!
Ingen mans land (eng. no man’s land,
uttal: nå maens laend). Under
världskriget uppkommen benämn, på området
mellan två fientliga skyttegravslinjer.
Ingénue [änsjeny’] (fransk.), sv. stavn.
i n g e n y. Bet. naturlig, naiv och
okonstlad ung flicka; det användes företrädesvis
om skådespelerskor, som framställa dylika
roller på teatern.
I’ngermanland. Landskap i Ryssland,
beläget s. om Finska viken, mellan denna
och Ladoga samt s. och s. ö. om denna sjö.
I. blev på 1100-talet en del av republiken
Novgorod, var sedan under 1300-, 1400- och
1500-talen föremål för upprepade strider
mellan svenskar och ryssar, blev i sin
helhet en svensk provins genom freden i
Stolbova 1617, förlorades under det stora
nordiska kriget och avträddes genom
freden i Nystad 1721 till Ryssland. Peter
den store anlade efter erövringen av I. vid
Nevas mynning S:t Petersburg, nuv.
Leningrad.
Ingers. 1. E n o c h I., f. 1870.
Folkhög-skoleman, föreståndare för folkhögskolan
Vilan sedan 1908, statens
folkhögskolein-spektör sedan 1912. 2. Malin H o 1
m-ström-L, f. 1872. Den förres hustru,
särsk. verksam som sånglärarinna och för
den skånska allmogeslöjdens höjande.
1’ngerslev. 1. Hans Peter I., f. 1831,
d. 1896. Dansk godsägare och konservativ
politiker. 2. Ove E m m e r i k I., f. 1844,
d. 1916. Läkare (obstetriker) och
medicin-historisk förf.
Ingersoll [Pngosol], Robert, f. 1833, d.
1899. Nordamer. skriftställare, vars
angrepp på kristen ortodoxi väckt stor
uppmärksamhet. Till sv. ha övers. Fria tankar
(2 samlingar, 1884—85).
Inghelbrecht [ängolbrä’ckt], É m i 1 e D
é-s i r é, f. 1880. Fransk dirigent och
tonsättare, kapellmästare vid Svenska
baletten, 1929 direktör och dirigent vid operan
i Alger. I. gästdirigerade i Göteborg 1932.
Som tonsättare (orkesterverk, körer,
balettmusik och kammarmusik m. m.) följer
I. närmast Debussy.
Ingjald Illråde. Sv. konung i Uppsala
av Ynglingaätten, 600-talet. Han ökade sitt
välde genom att svekfullt döda flera
småkonungar och därefter taga deras riken i
besittning. Han besegrades av Ivar
Vid-famne.
Ingman. 1. Lauri Johannes I., f.
1868. Finl. kyrkomän och politiker
(samlingspartiet), ärkebiskop sedan 1930, prof,
i teologi i Hälsingfors 1916—30,
lantdags-man 1905—18 och riksdagsman 1922—29,
statsminister 1918—19 och 1924—25,
kyr-ko- och undervisningsminister tre ggr,
flera ggr talman och vice talman i riksdagen.
2. Herman Santeri I. (efter 1906
1’valo), f. 1866. Finl. tidningsman och
förf, på finska språket, en av ledarna inom
den ungfinska rörelsen.
1’ngolstadt. Stad i Tyskland i
Ober-Bay-ern vid Donau, med befästningar och andra
byggnadsminnen fr. 1400- och 1500-talen.
I. belägrades under 30-åriga kriget
förgäves av Gustaf II Adolf. Lennart
Tor-stensson satt en tid fången i I. 27 000 inv.
(1925).
Ingredie’ns (lat. i’ngredi = ingå i). Bet.
beståndsdel.
Ingres [äiigr], Jean Auguste D
o-m i n i q u e, f. 1780, d. 1867. Fransk
målare, en av nyklassicismens främsta
målsmän inom den franska konsten. I. var elev
till J. L. David och var verksam dels i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
