Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingres, Jean Auguste Dominique - Ingress - Ingrid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3023
Ingre’ss—I’nkariket.
3024
Paris, dels i Rom (bl. a. som dir. för franska
akademien därstädes 1834—41). I Rom
påverkades han särskilt av Rafael. I.
förenar i sin konst ett inträngande
naturstadium med en klassiskt behärskad ehuru
samtidigt uttrycksfull formgivning. Hans
teckning är av en ouppnådd skönhet,
präglad av energisk kraft och ädel behagfullhet.
Koloriten betraktade I. däremot som ett
i konsten underordnat element och stod
i beständig opposition mot den romantiska
riktningen inom måleriet. I. har framför
allt utfört porträtt, mytologiska
kompositioner och aktbilder. Hans inflytande
som lärare har varit utomordentligt stort
och hans konst har visat sig
impulsväc-kande ännu för riktningar inom nutida
konst. Se plansch!
PRINSESSAN INGRID.
Fotografi.
Ingre’ss (lat.
in-gre’ssus). Bet.
ingång, inledning,
början.
Ingrid. Fsv.
kvinnonamn. —
Ingrid V i c t
o-riaSofiaLou-iseMargare-t a, f. 1910. Sv.
prinsessa, dotter till
kronprins Gustav
Adolf och hans
första gemål,
Margareta.
Ingusje’tien el. Ingu’sj. Autonomt
område inom Sovjetryssland (Nordkaukasien),
med 3 200 kvkm lika stort som Gotland,
bebott av de primitiva ingusjeterna. 75 000
inv. (1926).
Ingvar, Sven Ingvar, f. 1889. Prof,
i praktisk medicin vid Lunds universitet
sedan 1929, överläkare vid lasarettet i
Lund, vetenskaplig förf.
Inhalatio’n (lat. inhala’re = inandas).
Inandning av gas-, pulver- el.
droppformi-ga läkemedel t. ex. narkotica. I. användes
dels vid sövning för kirurgiska
operationer, dels vid sjukdomar i luftvägarna.
Inhere’nt (lat. inhce’rens =
vidhäftande). Inom filosofien: inneboende,
ingåen
de såsom en nödvändig bestämning i ngt.
— I n h e r e’r a, vidlåda, vidhäfta, innebo.
Inhibe’ra (lat. inhibe’re). Bet. inställa,
hindra.
In hoc si’gno vPnces (lat.). Bet. »i detta
tecken skall du segra». Dessa ord i
grekisk text visade sig enl. legenden
tillsammans med ett strålande kors på himmeln
för kejsar Konstantin den store, när han
år 312 drog ut i strid mot sin medtävlare
Maxentius.
Inhonne’tt (lat. inhone’stus). Bet.
opassande, ohederlig, sårande. Mots.:
honnett.
Inhuma’n (lat. inhuma’nus). Bet.
omänsklig, rå. Mots.: human.
In infinPtum (lat.). Bet. i oändlighet,
utan slut.
Initia’1 (lat. ini’tium = början). Bet.
begynnelsebokstav (särsk. i ett namn).
Inom bokhantverket ett kapitels el. en
textavdelnings begynnelsebokstav. — I n
i-t i a’l 1 a d d n i n g, en laddning av ett lätt
exploderande sprängämne, som användes
för att antända den egentliga
sprängäm-nesladdningen; ex. knallhatten i en patron.
Initiati’v (lat. ini’tium = början). Bet.
början, första steget, förslag, uppslag. —
I n i t i e’r a, införa, göra bekant med,
inviga.
Injektio’n (lat. inji’cere = inkasta). Bet.
insprutning. Sker insprutningen under
huden, kallas i. s u b k u t a’n, medan
insprutning i vener kallas i n t r a ve n ö’s och i
muskulaturen intramuskul ä’r. ■—
I n j e’k tor, en ångstrålapparat för
inmatning av vatten i en ångpanna.
Ång-strålen suger därvid med sig vatten, som
sålunda blir förvärmt av ångan. I.
uppfanns av H. Giffard (d. 1882). — I n j
i-c i e’r a, inspruta.
Inju’rie (lat. inju’ria = orättvisa,
förolämpning). Bet. förolämpning.
Inkapa’bel (lat. nekande in och ca’pax
= duglig). Bet. oduglig, oförmögen. Mots.:
kapabel.
1’nkariket. Det mest betydande
indianriket i Syd-Amerika vid tiden för
Amerikas upptäckt, så benämnt efter härskarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
