Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inkarnation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3025
Inkarnatio’n—Inkompete’ns.
3026
titel, i’nka. Riket omfattade hela den.
centrala delen av v. Syd-Amerika och gick i
n. till nuvarande Ecuador och i s. till
mellersta Chile. Som statsbildning var i. vid
de vitas ankomst ännu av relativt ungt
datum, och de delar av detsamma, som nyss
erövrats, särskilt i norr (Chimuriket),
passade vid européernas ankomst på att
göra uppror. Detta förklarar till stor del
i:s överraskande lätta erövring genom
Pizarro, vilken år 1532 bröt upp från
kusten med omkr. 200 spanjorer och 1533
som landets herre intågade i huvudstaden
Cuzco (då omkr. 200 000 inv.), sedan såväl
den siste självständige härskaren,
Atahual-pa, som hans broder, tronpretendenten
Huascar, bragts om livet. Sedan Pizarro
råkat i strid med spanska kronan och
besegrats 1548, återinsattes inkaätten någon
tid såsom namnhärskare över en del av
riket; den utslocknade 1571, då dess siste
ättling, Tupak Amaru, avrättades.
Inkariket hade urspr. en utmärkt
statsorga-nisation och en hög kultur, som man ännu
kan bilda sig en föreställning om genom
talrika fynd av praktfulla vävnader och
vacker keramik. Vävnaderna ha på grund
av det torra klimatet kunnat hålla sig
mycket bra. Metallredskap tillverkades av
brons. I inkariket gjordes många
uppfinningar, som därifrån spridde sig, bl. a.
användandet av decimalsystemet vid
räkning med s. k. q u i p u s. Inkakulturens
ursprung är sannolikt att söka på
högslätten kring Titicaca; den har haft
flera förelöpare i tidigare utvecklade och
förfallna kulturer i v. Syd-Amerika.
Inkarnatio’n (lat. in — i och ca’ro =
kött). Bet. förkroppsligande,
människobli-vande, mandomsanammelse och användes
ifråga om en gudom som antager
mänsklig gestalt, i n k a r n e’r as, t. ex.
Budd-ha, Kristus. — Inkarne’rad (även)
inpiskad, inbiten.
Inkie’tt (fransk, inquiet). Bet. orolig,
otålig.
Inklarering. Anmälan av ett från
utlandet i hamn inkommande fartyg för
ortens tullmyndigheter samt uppvisning av
skeppshandlingarna. Motsvarande åtgärd
för fartyg, som lämnar en hamn för färd
till utrikes ort, kallas utklarering.
För både in- och utklarering anlitar
far-tygsbefälhavare vanl. skeppsklarerare el.
skeppsmäklare.
Inklinatio’n (lat. inclina’re = luta). Bet.
lutning, böjelse. 1. En planet- el.
kometbanas vinkel mot ekliptikans plan. 2.
Inom fysiken de jordmagnetiska
kraftlinjernas lutning mot horisontalplanet. I.
kan alltså mätas genom en i vertikalplanet
rörlig magnetnål, inklinat o’r i u m el.
inklinationsnål. Vid den
magnetiska ekvatorn står inklinationsnålen
vågrätt (i. = 0), vid de magnetiska polerna
står den lodrätt (i. = 90°). I
Stockholmstrakten är i. f. n. ung. 71° men undergår
en långsam minskning. Jfr J o r d m a
g-n e t i s m!
InklusFv (lat. inclu’dere = innesluta).
Bet. inneslutande. — I n k 1 u s i’v e, (däri)
inbegripet, inberäknat. Jfr Exklusiv!
Inko’gnito (lat. nekande in och co’gnitus
= känd). Bet. okänd, under uppdiktat
namn.
Inkohere’ns (lat. nekande in och
cohce-re’re = hänga ihop). Bet. brist på
sammanhang.
Inkole’ntnamn (lat. inco’lere = bebo).
Benämning på en person efter namnet på
den plats han äger och bebor.
Inkommensurabel (lat.
incommensura’-bilis). Bet. omätbar med samma mått.
Mots.: kommensurabel. I. äro t. ex.
en linje och en yta, ett kilogram och en
meter, men även i viss mening en cirkels
radie och dess omkrets, emedan
förhållandet mellan de senare är ett irrationellt tal.
Inkommode’ra (lat. nekande in och
co’m-modus — läglig). Bet. besvära, vara
oläglig för.
Inkompara’bel (lat. nekande in och
com-para’bilis = jämförlig). Bet. ojämförlig.
Mots.: komparabel.
Inkompete’ns (lat. nekande in och
com-pe’tere = ha kraft, förslå till). Bet.
oduglighet, oförmåga. —■ Inkompet e’n t,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
