Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Irländska fristaten - Irländska sjön - Irokeser - Iron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3073
Irländska sjön—Irratione’ll.
3074
gen koncentrerad till Dublin, är föga
utvecklad.
För samfärdseln funnos 1926 omkr.
1 000 km vattenvägar och 4 300 km
järnvägar.
Statsskick. Den verkställande
makten utövas av konungen, som företrädes av
en generalguvernör, en senat (60
ledamöter) och en deputeradekammare (f. n. 153
ledamöter).
Politisk i n d e 1 n i n*g. I. f. indelas
i 26 grevskap. Huvudstad: Dublin,
landets enda stad med över 100 000 inv.
Historisk översikt. Se Irland!
Irländska sjön. Den del av Atlantiska
havet, som ligger mellan Irland och
Storbritannien och i s. genom S:t
Georgskana-len, i n. genom Nordkanalen sammanhänger
med världshavet. Största djup: 152 m, i
Nordkanalen: 272 m. Salthalten håller sig
mellan 3,4 och 3,5 o/o. Strömmen är i regel
nordgående. Tidvattnet gör sig starkt
gällande, och springfloden når i ö. i Solway
Firth en höjd av 8,7 m, i v. på Irlands
motsatta kust 4,9 m. De största fiskena i
I. s. utgå fr. Liverpool och Cardiff. Mitt i
I. s. ligger ön M a n.
Iroke’ser (eng. iroquois av ett indianskt
ord). Fem förbundna indianstammar i ö.
Nord-Amerika tillhörande en egen
språkgrupp, den irokesiska. Förbundet bildades
omkr. 1570 för att möta anfallen av
huron-och algonkinstammar. Då i. erhöllo
skjutvapen genom holländarna, utsträckte de
sin makt över kringliggande
indianstammar, i v. ända till Michigansjön. I
kolonialkrigen stodo i. på engelsmännens sida mot
fransmännen. Fortfarande finnes omkr.
50 000 irokestalande mer el. mindre
ren-rasiga indianer i Nord-Amerika, varav flera
högt bildade.
Iro’n. Se J o n o n!
Iron and Steel Company, British (Guest
Keen-Baldwins) [a’jon gend stil ka’mpeni].
Eng. stålkoncern, som bildats 1929 genom
förening av de stora järn- och stålverk,
som förut ägts av Baldwins och Guest,
Keen and Nettlefold.
Iron and Steel Institute [a’jon send stil
i’nstitjut]. En eng. teknisk förening,
grundad 1869 med syfte att utgöra en
förbindelseled mellan personer, som ägna sig åt
järnhantering.
Ironi’ (grek. eirone’ia = förställning,
fördöljande). I allm. ett tillkännagivande
av sin åsikt genom att säga raka
motsatsen till vad man egentligen menar men på
ett sådant sätt, att denna mening tydligt
lyser igenom, t. ex. ett skenbart beröm som
maskering för tadel. Om någon i hånande
ton säger: »Du är allt en fin pojke, du»,
så menar han motsatsen. Med djupare
syftning användes i. av Sokrates, som i sina
filosofiska samtal ofta låtsade sig okunnig
om det man dryftade för att locka den, han
samtalade med, in i motsägelser och
härigenom få honom att inse sin okunnighet och
nå en riktigare insikt. Under romantiken
utvecklades den s. k. romantiska
ironien, ett slags litterär självironi,
utmärkt genom en godtycklig lek med
diktverkets form, brytande av stämningen
genom stilvidriga vändningar, blandande av
skämt och allvar o. dyl. — I r o’n i k e r,
en person som gärna använder i. -—
Ironis e’r a, tala ironiskt, använda i.
Ironside [a’jonsajd], William
Edmund, f. 1880. Britt, general, som deltog
i boerkriget, världskriget (Somme) och
kriget mot Ryssland 1918—19
(överbefälhavare på Archangelskfronten).
Irradiatio’n (lat. irradia’re = bestråla).
Ett optiskt fenomen, som består däri, att
ljusa (speciellt lysande) föremål på mörk
grund synas större, och mörka föremål på
ljus grund mindre, än de i verkligheten
äro.
Irrationali’sm (lat. nekande in och ra’tio
= förnuft). Bet. egentl. förnuftsvidrighet.
Inom filosofien den metafysiska åskådning,
vilken som verklighetens grund antar en
blind, oförnuftig, icke-logisk makt.
Irratione’ll (lat. irrationa’lis). Bet.
oförnuftig, ej förestavad av förnuftsskäl;
(inom filosofien) ofattbar för tanken. Inom
matematiken menas med i. tal el. i r r
a-t i o n a’l t a 1 sådana (reella) tal, som ej
äro heltal el. bråk och alltså ej kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
