Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iron ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3075
Irrbloss—Irvi’ngia gabone’nsis.
3076
exakt uttryckas med siffror. Ex. på i. äro
primtalens rötter, t. ex. ]T2, och
förhållandet mellan en cirkels omkrets och
diameter, n (pi).
Irrbloss el. »1 y k t g u b b a r».
Ljusfenomen, som uppträda i sumpiga trakter vid
närvaro av ruttnande organiska ämnen. I.
bero vanl. på långsam oxidation av
fosforväte el. organiska fosforföreningar.
Irrede’nta (it.). Urspr. förk. av Ita/lia
irrede’nta, »det ej återlösta Italien»,
d. v. s. de områden med italiensk
befolkning, som icke tillhöra Italien, särskilt
före världskriget de it. områden, som
tillhörde Österrike; nu i vidsträckt mening
varje område, som bebos av en befolkning
av samma stam och språk som ett större
moderland men politiskt tillhörande en
främmande stat.
Irreguljä’r (lat. nekande in och re’gula
= regel). Bet. oregelbunden, ojämn. —■ I.
trupper, friskaror, trupper utanför den
egentliga armén.
Irreleva’nt (lat. nekande in och re’levans
= upphjälpande, förhöjande). Bet.
betydelselös, som ej hör till. Mots.: r e 1
e-v a’n t.
Irreligio’n (lat. nekande in och religion).
Bet. religionslöshet. — Irreligi ö’s,
gudlös, religionslös.
Irrepara’bel (lat. nekande in och
repara’-bilis = ersättlig). Bet. oersättlig,
ohjälplig-
Irreversi’bel (lat. nekande in och
reve’r-tere = omvända). Bet. ej omvändbar. —
Irreversibelt element, detsamma
som primärelement. Jfr Galvaniskt
element, R e v e r s i b e 1!
Irrigatio’n (lat. irriga’re = bevattna).
Bet. konstgjord bevattning; spolning av
sår med desinficerande lösningar. — I
r-r i g a’t or el. irragat ö’r, apparater för
utförande av irrigation.
Irrita’bel (lat. irrita/bilis). Bet. retlig,
retbar, lättretlig. — Irritabilit e’t,
retbarhet. — Irritam e’n t, retmedel.
Om ordets användning inom psykologien,
se Behaviorism! — Irrit a’n tia,
retande läkemedel, som dels anbringas på
huden (spansk fluga, senap), dels införas
i kroppen (kräkmedel, laxermedel). —
Irrit a t i o’n, retning, retligt tillstånd. -—
Irrit e’r a, reta, oroa.
Irsta. Socken i Västmanlands län
(Sien-de härad). 1 166 inv. (1931).
Irty’sj. Biflod till Ob i v. Sibirien. I har
sina källor på’ s. sluttningen av Ektag
Altai i Mongoliet, genomflyter sjön
Sai-san Nor, varifrån den är segelbar, flyter i
huvudsak mot n. v. in i Sibirien och
förenar sig n. om 60° n. br. med Ob. Längd:
omkr. 3 700 km. Vid I. ligga de stora
städerna Semipalatinsk, Omsk och Tobolsk.
Irwin [o’vin], Edward Frederick
L i n d 1 e y W o o d, baron I., f. 1881.
Britt, politiker, vicekonung av Indien
1925—31. Under sin tid som vicekonung
sökte I. ivrigt, fast med föga framgång,
mildra osämjan mellan hinduer och
muhammedaner. Han kom särsk. i
vänskaplig kontakt med de indiska furstarna och
underlättade genom sitt energiska arbete
och sin försonliga hållning
Simon-kommissionens besvärliga uppgift
att söka klarlägga Indiens förhållanden
och utreda frågan om den för framtiden
lämpligaste styrelseformen..
Irving [o’ving], Washington, f. 1783,
d. 1859. Nordamer. förf, av historiska
arbeten och levnadsteckningar, bl. a. över
Columbus och Washington.
Irving [9’ving], Edward, f. 1792, d.
1834. Skotsk predikant och en av
grundarna av irvingi a’n e r n a s frikyrka,
ofta även benämnd den k a t o 1 s k-a p o
stoli s k a kyrkan, vilken gentemot
statskyrkan sätter en församling, som mera
liknar den älsta kristna, men med starkt
ka-toliserande kult. I Sverige finnas två
katolsk-apostoliska församlingar (i Stockholm
och Norrköping).
Irvi’ngia gabone’nsis (D i k a t r ä d). Ett
till fam. Simaruba’cece hörande afrikanskt
träd, vars frön innehålla dikafett,
vilket användes vid tvåltillverkning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
