Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Isvolskij, Alexander Petrovitj - Isvostsjik - Isättika - Itaka - Italer - Italiakatastrofen - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3097
Isvo’stsjik—Italien.
3098
Ryssland och å andra sidan
Tyskland-Ös-terrike, vilka ledde till värdskriget.
Isvo’stsjik (rysk.). Bet. åkare, droskkusk.
Isättika. Namn på vattenfri
ättiksyra, emedan densamma lätt stelnar till
en isliknande massa (smältpunkt: 16,5°).
I’taka (grek. Ita’ke, lat. 1’thaca). Grekisk
ö i ö. Joniska havet bland de Joniska
ö a r n a, omkr. 90 kvkm. I. är berömt i
den antika diktningen såsom Odyssevs’
fäderneö.
Ita’ler. Hos de klassiska förf, namn dels
på en folkstam i det antika Italien, dels
på alla på den Apenninska halvön boende
folk. — 11 a’l i s k användes om det
antika Italien, italiensk om Italien i
medeltid och nyare tid.
Italiakatastrofen. Se N o b i 1 e!
Italien (it. Italia). Konungarike i s.
Europa, med 310 000 kvkm, ung. så stort
som Norrland, Dalarna och Värmland
tillsammans.
Kusten är av mycket omväxlande
beskaffenhet, än brant och bergig, än låg och
sandig eller sumpig. Den v. kusten är dock
rikare utvecklad än den ö. I v.
finnas talrika rundade inskärningar såsom
Genuabukten, Neapelbukten, Salernoviken
och Policastroviken. Utanför kusten ligga
flera öar, såsom Elba, Pontinska öarna,
Ischia och Capri. N. om Sicilien ligga de
Lipariska, v. om Sicilien de Egadiska
öarna. Mot s. ö. öppnar sig mellan Kalabriska
och Apuliska halvöarna Tarantoviken.
Kusten mot Adriatiska havet utmärker
sig däremot för sin jämna kontur, detta
dock med undantag av lagunkusten omkr.
Venedig.
Allm. geografisk och
geologisk byggnad. I. består av följande
naturliga områden: 1) Längst i n. en
sydlig del av Alperna, uppbyggd av
dolo-mit m. fl. kristalliniska bergarter.
Alpernas högsta fjäll inom I. är Gran Paradiso
(4 061 m). Vid Alpernas fot ligga sjöarna
Lago Maggiore, Lago di Como, Lago d’Iseo
och Lago di Garda. 2) Den
norditalienska slätten el. P o-s lätten, en
104 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
gammal vik av Adriatiska havet, igenfylld
av flodavlagringar och genomfluten av
floden Po med talrika bifloder. 3)
Apenninerna, bestående av ett ungt
veckberg, till största delen uppbyggt av unga
skiktade bergarter, kalk- och sandsten,
samt vulkaniska bergarter; dess högsta del
utgöres av Abruzzerna med Gran Sasso
d’Italia, mell. I:s högsta berg, stigande till
2 921 m. ö. h. 4) Apuliens
taffel-1 a n d, uppbyggt av kritavlagringar. 5)
öarna, av vilka Sicilien och Sardinien
äro de största. De äro bergiga. Sicilien
jämte näraliggande småöar äro vulkaniska.
Siciliens högsta berg är vulkanen Etna
(3 279 m. ö. h.), Sardiniens Gennargentu
(1 829 m. ö. h.).
Klimat. I klimatiskt hänseende äro
Nord-Italien och det övriga I. ganska
skarpt skilda. I n. är klimatet mera
mel-laneuropeiskt och ganska kontinentalt
med stora temperaturväxlingar. I januari
ligger medeltemperaturen i Po-dalen omkr.
fryspunkten, medan den i juli stiger till
+ 24°. Nederbörden är där ganska riklig.
Det övriga I. har ett subtropiskt klimat
med torra somrar. Allra regnfattigast
(under 500 mm) äro Apulien samt vissa delar
av öarna. Som helhet är I. ett soligt land;
nederbörden faller i korta, häftiga skurar.
Växt- och djurvärld. I:s
vegetation uppvisar en blandning av
Mellan-Europas och subtropikernas. Alperna ha
högfjällsvegetation. Mellan Alperna och
Apenninerna råda i huvudsak mellaneurop.
förhållanden, och först s. om Apenninerna
blir medelhavsfloran förhärskande med
macchia, agave, eucalyptus, cypresser,
oliver och sydfrukter. Skogen har i
historisk tid betydligt minskats; omkr. 16 o/o
av landet bär skog, bestående framförallt
av bok, kastanj och ek. Lantdjurvärlden
är ganska artfattig. Flyttfåglarna dödas
ofta massvis i I. Fiskfaunan är
synnerligen rik.
Befolkningen utgöres
huvudsakligen av italienare. De förnämsta
främmande befolkningselementen äro 400 000
jugoslaver i Istrien och 200 000 tyskar i s.
Ty-rolen. Befolkningstätheten utgör 132 inv.
på 1 kvkm och är störst på Po-slätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
