Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3099
Italien.
3100
kring Milano, i Arnobäckenet, på
Kam-paniska slätten samt delar av Sicilien och
Apulien. Till omkr. 75 % är den ital.
befolkningen bosatt i städer och
stadsliknan-de samhällen; även lantbefolkningen bor
till övervägande del i städer. 41 220 000
inv. (1932).
Näringar. Jordbruket är
huvudnäring och utnyttjar omkr. 64 o/o av landets
yta. De viktigaste odlade växterna äro
vete, vinranka, sockerbetor, majs och
potatis. Vinodlingen lämnade år 1929 41 mill.
hl. Av vikt äro vidare oliver, sydfrukter
och hampa. Trädgårdsprodukter (frukt)
och olivolja stiga till 12 o/o av I:s export.
Endast 28 o/o av I:s bönder äro
självägande. Boskapsskötseln är mindre
betydande. Husdjursbeståndet 1928 utgjordes
bl. a. av omkr. 1 mill. hästar, omkr. 1 mill.
åsnor och omkr. 7% mill. nötkreatur.
Sil-kesmaskaveln är av stor vikt och lämnar
omkr. i/6 av världsproduktionen.
Bergsbruk bedrives på Sardinien (zink), Elba
(järn), i Toscana (koppar, bly och
kvicksilver) och på Sicilien (svavel). Av dessa
är sistnämnda produkt viktigast, nära 2
mill. ton (1928). Av betydelse är också
marmorbrytningen (622 000 ton 1928).
Industrien utgöres särsk. av bomulls-,
silke- och sockerfabrikation, vartill komma
flera specialartiklar, såsom makaroner, ost,
stråhattar, automobiler, majolika- och
fajansvaror. Handelns värde utgjorde 1930:
införsel omkr. 17 351 mill. lire, utförsel
omkr. 12118 mill. lire. Viktigaste
införselartiklar äro textilier, spannmål och
stenkol, viktigaste utförselvaror siden,
trädgårdsprodukter, hudar och
automobiler. Till Sverige utfördes år 1930 varor
för omkr. 20 mill. kr., och fr. Sverige
infördes varor för omkr. 24 mill. kr.
Myntenhet är lira = 100 centesimi.
Samfärdseln uppehälles utom av
landsvägar av järnvägar med en längd av
omkr. 21 000 km (1928), i n. Italien
elektrifierade i större utsträckning än i ngt
annat europ. land. Sjöfarten är betydande.
Religionen är övervägande
romersk-katolsk (99,7 o/o år 1932).
Återstoden utgöres huvudsakligen av protestanter
(0,2 o/o) och judar. Förhållandet till
påve
stolen är reglerat genom fördrag av år
1929.
Statsskick. I. är enl. författningen
av 1848 en inskränkt, ärftlig monarki. Den
verkställande makten utövas av konungen
genom ansvariga ministrar, den
lagstiftande av konungen jämte riksdagen, som
består av två kamrar, senaten med 439
medl. (1930), och deputeradekammaren
med 400 medl. valda på 5 år genom
allmän rösträtt med enmansvalkretsar. Jfr
Fascism!
Politisk indelning. I. indelas i
76 provinser. Huvudstad: Rom. Den
största staden är Milano, därnäst Neapel. I.
har dessutom 17 städer med över 100 000
inv.
Kolonier. Se under de olika
världsdelarna !
Historisk översikt. Rörande I:s
historia under romarnas välde se R o m
er-ska riket! Då det Västromerska riket
476 fallit för de inträngande östgoterna
blevo dessa herrar i landet, tills I. 553 blev
ett lydland under det Östromerska riket.
Kort därefter inryckte emellertid
lango-barderna och intogo småningom norra
delen av I., tills landet 774 erövrades av
Karl den store. Det kom efter hans död
till hans arvtagare och förenades 951 en
längre tid med Tyskland, vars konungar
blevo tysk-romerska kejsare. Efter
växlande öden förenades s. Italien och
Sicilien 1127 under normanderna. De tyska
konungarnas makt var icke heller i det
övriga I. stark; svåra strider uppstodo
med påvemakten, och mäktiga
stadsrepubliker uppstodo, ss. Venedig, Pisa, Genua
och Florens. Omkr. 1250 återstod föga av
de tyska konungarnas makt i Italien, som
under de båda följande århundradena kom
att bli skådeplatsen för ständiga strider
mellan tävlande inhemska furstar, allt
under det att andlig odling och materiell
kultur togo ett storartat uppsving. Vid nya
tidens början sökte Frankrike och Spanien
företaga erövringar i I.; den sistnämnda
staten blev förhärskande och innehade
omkr. 1650 Milano, Neapel, Sicilien och
Sardinien. I övrigt var I. alltjämt
splittrat i en mängd småstater: Savoyen, Vene-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
