Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janina ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3127
J a’nina—J ansson.
3128
Ja’nina. 1. Område i n. v. Grekland. 2.
Huvudstad i J. 1, med stort guld- och
silverhantverk. 21 000 inv. (1928).
Janitsja’rer (turk, jeni-tjeri = ny trupp).
En ryktbar turk, infanterikår, bildad på
1300-talet och berömd för manstukt och
tapperhet. J. voro fanatiska
muhammedaner och blevo under tidernas lopp en stat
i staten, som t. o. m. avsatte sultaner och
gjorde flera uppror. Kåren upplöstes år
1826. — Janitsjarmusik el.
turkisk musik, orkester bestående av
blås- och slaginstrument.
Jan Ma’yen. Norge tillhörig ö i n.
Ishavet ung. mitt emellan Norge och
Grönland, Island och Spetsbergen, 372 kvkm.
J. är uppbyggd av ungvulkaniska
bergarter och når i vulkanen Beerenberg en
höjd av 2 545 m. ö. h. Av öns glaciärer nå
nio ned till havsytan. Till stor del täckes
ön av evig snö. Kusten är brant och
otillgänglig utan hamnar. Klimatet är ett rått
oceaniskt klimat; växtligheten är
sparsam. Norrmännen ha på J. inrättat en
meteorologisk station med trådlös
telegraf; i övrigt är J. obebott. J. anses
upptäckt 1711 av en holländsk sjöfarare, efter
vilken det fått sitt namn.
Jannelund. Municipalsamhälle i Örebro
län (Degerfors socken). 1 310 inv. (1931).
Ja’nnings, Emil, f. 1886. Tysk
skådespelare av nordamer. börd, särskilt berömd
som filmskådespelare.
Janos [ja’nosj]. Ungersk namnform för
Johan. — H u ny å d i Janos, sed. o.!
Janse, Otto Teodor, f. 1867.
Arkeolog och museiman, antikvarie sedan 1907.
J. har utgivit en mängd skrifter rörande
medeltidens arkeologi och lett
utgrävningar, bl. a. i Sigtuna. Led. av Vitt., hist.
o. ant. ak.
Janse’nius, Cornelius, f. 1585, d.
1638. Holl. teolog, som i mots. till
jesuiterna hävdade kyrkofadern Augustinus’
lära om synden och nåden som kyrkans
rätta lära. Hans anhängare kallades j
anse n i’s t e r, och hans lära,
jansenis-m e n, spreds till Frankrike, där rörelsens
105 — Åhlén & Söners Uppslagsbok.
centralhärd under 1600-talet blev klostret
Port Royal nära Paris.
Janson. I. Gustav J., f. 1866, d. 1913.
Förf, särsk. av äventyrsromaner, av vilka
de mest bekanta torde vara Paradiset
(1900), en robinsonad, och Affären Costa
Negra (1910). Stor uppmärksamhet väckte
även hans pacifistiska novellsamling
Lögnerna (1912). II. Sven Gustaf J., f.
1862. Skeppsredare i Göteborg, som sedan
1905 arbetade inom Broströmskoncernen
som Dan Broströms närmaste man. Sedan
Broströms död 1925 är J. koncernens
ledare.
Janson, Ture Johan Ludvig, f.
1886. Finl. journalist och förf, av dikter,
noveller och romaner, sedan 1929 verksam
i Stockholm.
Jansson. I. Erik J., f. 1808, d. 1850.
Sektbildare som på 1840-talet grundade
ett religiöst samfund, kallat
»erik-jan-sare». 1846 utvandrade J. jämte några
trosförvanter till U. S. A., där en
kommunistisk koloni grundades (se B i s h o p
Hill!). II. Eugen Fredrik J., f.
1862, d. 1915. Målare av särskilt
stock-holmsmotiv, under de senare åren av sitt
liv även figurmålare. Hans i en fyllig
EUGEN JANSSON. Självporträtt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
