Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Janina ... - Jap - Japan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3129
J a’ntra—J apan.
3130
djupblå färgskala hållna skymnings- och
nattbilder fr. Stockholm präglas av en
stark lyrisk känsla. Verk av J. finnas i
Nationalmuseum, Thielska galleriet i
Stockholm samt i Göteborgs museum.
Ja’ntra. Biflod till Donau i mell.
Bulgarien, med källor i Balkanbergen. Längd
omkr. 150 km.
Januari (lat. janua’rius av guden
Ja-nus). Den elfte månaden i den äldre
julianska kalendern, räknat fr. 1 mars, den
första i den nuv.
Ja’nus. I rom. mytologi en gud,
avbildad med två ansikten, vända åt motsatt
håll. J. är guden, som skyddar ingången
och utgången, och hans präst var den
högste i rang inom det rom. prästerskapet.
I Rom hade J. bl. a. ett tempel vid Forum
romanum (egentl. två parallella portvalv),
Janustemplet, som hölls öppet under
krig men stängt under fred.
Jap. ö och japansk koloni bland
Karolinerna i Mikronesien. J. är en vulkanö,
omgiven av ett korallrev, genom vilket på
s. kusten en öppning finnes till en god
hamn. Klimatet är ett oceaniskt
ekvato-rialklimat med ringa temperaturväxlingar
och riklig nederbörd. Ön har en rik
växtlighet, och den viktigaste utförselvaran är
kopra. Omkr. 7 000 inv. (1929), de flesta
mikronesier, men omkr. 250 japaner. Över
J. gå flera viktiga telegraflinjer.
Japan (jap. Nippon el. Nihon).
Kejsardöme i ö. Asien, till ytinnehållet (674 000
kvkm) ung. 1% gång så stort som Sverige.
Läge och kust. J. bildar en lång
rad av öar fr. omkr. 22° n. br. till omkr.
51° n. br., vilka skilja de östasiatiska
innanhaven (Östkinesiska sjön, Japanska
havet och Ochotska havet) från Stilla havets
huvudbäcken med dess stora havsdjup
strax ö. om J. De största öarna äro
Hondo, Yezo, Kiushiu och S h i k o k u,
vartill komma Formosa, s. delen av
Sachalin, Ri u-k i u-ö a r n a, P e s c
a-d o r e s, Boninöarna och K u r i 1 e
r-n a samt halvön Korea. Som
mandatområde innehar J. större delen av
Mikronesien. Huvudöarna ha i allmänhet branta,
sönderskurna kuster. Mellan Hondo och
Shikoku ligger Japanska inhavet. Vid
detta hav och även annorstädes på s. Hondo,
bl. a. vid Tokio, finns flackkust.
Allm. geografisk byggnad. J.
är till största delen ett högland, uppbyggt
dels av urberg och sedimentära bergarter
från olika tider, dels av vulkaniska
bildningar. Man anger de verksamma
vulkanernas antal till 54, de utslocknades till
111. Varma källor finnas på många
ställen ; deras antal uppges till omkr. 1 000.
Jordbävningar äro synnerligen talrika, och
i många trakter förekomma hundratals, ja,
tusentals smärre jordskalv årligen. De
mest förödande i nyaste tid inträffade i
mell. Hondo 1891 och i området kring
Tokiobukten i sept. 1923. Berg: de
verksamma vulkanerna Fujiyama (J :s
heliga berg, 3 780 m. ö. h.), Asamayama
(2 480 m. ö. h.) och Bandai-San (1 840 m.
ö. h.), alla på Hondo, Nutapkaushpe (2 345
m. ö. h.) på Yezo och Tsurugi-san (2 242
m. ö. h.) på Shikoku; av icke vulkaniska
berg är Ahaishi på Hondo det högsta
(3 093 m. ö. h.). Floder: Tone och Shinano
på Hondo samt Ishikari på Yezo. Emedan
J :s floder äro korta och strida, är deras
betydelse för samfärdseln ringa, men
betydande energimängder finnas i de
talrika vattenfallen. Vattenkraften är
utnyttjad till omkr. 18 o/o. — Insjöarna äro
små men ganska många. Flera fjällsjöar,
bl. a. i Fujiyamabergen, äro berömda för
sin skönhet.
Klimat. Klimatet är ett
monsunkli-mat med stora motsatser mellan vintrarna
med nordvästliga och somrarna med
sydöstliga vindar. Emedan vindarna om
vintrarna passerat randhaven i v., bli
vintrarna mildare än på den asiatiska
kontinenten; somrarna åter äro svalare. I
jämförelse med i Europa äro dock vintrarna
kalla; januari har i Tokio en
medeltemperatur av + 3°, medan juli har + 27°.
Nederbörden är mestadels riklig, i allm.
över 1 000 mm. Den faller utom på v.
kusten särsk. om sommaren. Snö faller
t. o. m. norra Hondo, dock mest på v. sidan
av denna ö. Glaciärer finnas ej. Svåra
virvelstormar, tyfoner, äro vanliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
