Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Java - Javanska sjön - Javari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3141
Java’nska sjön—Javari.
3142
LANDSKAP PÅ JAVA.
Fotografi.
dem nå över 3 000 m. ö. h.; den högsta,
Semeroe, når 3 676 m. ö. h. Äldre
bergarter än krittidens saknas liksom mineral
av något större värde. I n. ö. sträcker sig
ett lågland, uppbyggt av flodavlagringar.
J. har ett fuktigt, ekvatorialt klimat med
ringa värmeväxling samt med två maxima
och två minima under året. I Batavia är
den varmaste månadens medeltemperatur
26,5° och den kallaste månadens 25,4°.
Höglandet har något lägre temperatur och
större årlig växling. Nederbörden är
riklig särsk. i höglandet. Regntiden infaller
november—april, torrtiden maj—oktober.
I ö. är torrtiden mest utpräglad. Det
fuktiga v. Java har ogenomträngliga
urskogar, fr. 700 m. ö. h. avbrutna av savanner.
Skogarna utmärkas av FwMS-arter och
palmer samt talrika lianer och epifyter.
I ö. äro akacior och teakträdet
karakteristiska. Djurvärlden är mycket artrik med
flera aparter, noshörning, tiger, panter och
många fågelarter. Befolkningen utgöres
främst av infödda malajer; dessutom
finnas inflyttade européer och asiater, särsk.
kineser. De flesta av de infödda äro
muhammedaner. J. är ett bland jordens
tätast bebyggda områden med en folktäthet,
som i vissa distrikt stiger till 500 inv. på
1 kvkm. 41 720 000 inv. (1930). Jordbruk
är huvudnäring, och särsk. ris odlas, men
även sockerrör, kaffe, tobak och gummi
odlas massvis på väldiga plantager och äro
viktiga utförselvaror. Boskapsskötseln har
betydelse endast för de infödda, ej ur
exportsynpunkt. De viktigaste städerna äro
Batavia, Soerabaja,
Soerakar-t a och Buitenzorg. För samfärdseln
finnas utmärkta landsvägar och ett
järnvägsnät på omkr. 5 500 km. — J. lydde
före européernas ankomst under indiska
eller inhemska furstar. Portugiserna
dit-kommo i början av 1500-talet men fingo
i början av 1600-talet avstå ön till
Nederländerna, som först (till 1798) styrde ön
genom sitt ostindiska kompani, sedan
direkt. Holländarna förlorade J. till
England 1811, men återfingo det redan 1814.
Deras välde hotades allvarligt av uppror
1825—30.
Java’nska sjön. Bihav till det
austral-asiatiska medelhavet, omslutet av öarna
Java, Sumatra och Borneo samt mot ö.
övergående i Sundasjön. J. är grund och
har jämförelsevis ringa salthalt (omkr.
3,2 o/o).
Javari [chavari’]. Biflod till
Amazonflo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
