Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Javari - Jazz - Jean - Jean de France - Jeanne d’Arc - Jeanneret - Jean Paul - Jeans, sir James Hopwood - Jeanson, Bo Gunnar - Jebavý, Václav - Jefferson, Thomas - Jefferson City - Jefta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3143
Jazz—Je’fta.
3144
den (Syd-Amerika). J. utgör i större delen
av sitt lopp gräns mellan Brasilien o. Peru.
Jazz. Namn på ett slags pardanser
och den musik, som härvid utföres.
Jazzmusiken uppkom i Amerika omkring
1914 och som dess skapare räknas
negermusikern Jasbo Brown. Till Europa kom
den första j.-orkestern (jazzband) 1915
och till Sthlm 1921. Det karakteristiska
för den nuv. j.-orkestern är användandet
av biåsinstrument (saxofoner, trumpeter,
ofta sordinerade, dragbasun och en särskilt
för j. konstruerad tuba, sousafon)
vartill alltid kommer piano och slagverk,
medan violinens insats huvudsakligen
begränsas till kontrapunktiska inlägg. I
musikaliskt avseende bygger j. från början på
negermelodier (även andliga), men har senare
rönt inflytande fr. brittisk sjömansdans
(gigue) och slavisk och ungersk musik
(Lehär, Kålmän). Sin särprägel får den
genom rikedomen på synkopartade figurer
i melodiken samt en viss improvisatorisk
anläggning, som ger de olika
orkestermedlemmarna tillfälle till solistiska inpass,
s. k. hots (variationer på jazztemat) och
breaks [brejks] (improviserade solistiska
kadenser), m. m. Under de senaste tio
åren ha försök gjorts att förse j. med
modern harmonik (Hindemith, Krének m. fl.).
De bästa j.-komponisterna torde vara
amerikanarna G. Gershwin och L. Sims samt
engelsmannen B. Mayerl, vilka behandlat j.
i impressionistisk anda. — I början
oberoende av j.-musiken uppstodo j.-danserna:
först cake w a 1 k och r a g t i m e, därpå
övergångsformerna t w o s t e p och o n e
s t e p samt slutligen foxtrot i olika
varianter: charleston, shimmy, black
bottom, blues, rumba m. fl. Härledningen av
ordet jazz är trots många
tolkningsför-slag oviss.
Jean [sjan]. Fransk namnform för
Johan. Dess feminina motsvarighet är J
e-anne [sjann], Johanna.
Jean de France [sjan do frans]. Lustspel
av L. Holberg, uppfört i Stockholm första
gången 1770.
Jeanne d’Arc [sjann dark], f. 1412, d.
1431. Fransk nationalhjältinna och
hel
gon fr. hundraårskrigets tid, även
kallad »Orléanska jungfrun». Hon var
bonddotter och hade tidigt
»uppenbarelser», i vilka hon kände sig kallad att
befria sitt land fr. de engelska inkräktarna.
Hon lyckades också befria det belägrade
Orleans och bemäktiga sig Reims, varefter
Karl VII kröntes till Frankrikes konung
i denna stad. Under ett angrepp på
Paris blev hon själv tillfångatagen av de med
engelsmännen förbundna burgunderna och
utlämnad till dessa, dömdes till döden för
kätteri och trolldom och brändes på bål i
Rouen. Hon blev officiellt förklarad för
helgon 1920. Om J. d’A. finnes en hel
litteratur, och hennes liv har i vitterheten
behandlats av bl. a. Schiller och Shaw.
Jeanneret. Se Le Corbusier!
Jean Paul [sjan pål]. Författarnamn för
J. P. F. R i c h t e r.
Jeans [djins], sir James
Hop-w o o d, f. 1877. Eng. fysiker och
privatlärd. J., som särskilt sysslat med
gasteorien, har under senare åren övergått
till att behandla vissa astronomiska
problem (stjärnornas inre byggnad,
stjärnornas massor) samt har därjämte utövat en
omfattande skriftställarverksamhet som
popularisator av modern astronomi.
Jeanson [ja’nson], Bo Gunnar, f.
1898. Musikforskare, docent i
musikhistoria i Sthlm, musikkritiker. J. har utgivit
verk om August Söderman (1926), Gunnar
Wennerberg (1929) samt tills, med J. Rabe
Musiken genom tiderna (2 bd, 1927—
1931).
Je’bavy, Väclav. Se Brezina!
Jefferson [dje’ffoson], Thomas, f.
1743, d. 1826. U. S. A:s tredje president
(1801—09). Under hans styrelse köptes
Louisiana-området fr. Frankrike. J. var
demokrat och hävdade de enskilda
staternas rättigheter gentemot unionen.
Jefferson City [dje’ffosen si’tti].
Huvudstad i staten Missouri i mell. U. S. A., vid
floden Missouri. 22 000 inv. (1930).
Je’fta. En domare och folkhjälte i G. T.
(Dom. 11 och 12 kap.), mest ryktbar för
sin seger över ammoniterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
