Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jiu-jitsu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3153
J iu-jitsu—J odi’d.
3154
Jin-jitsu [jap. uttal ji’jitsu] (jap.). Bet.
mild, metod. En japansk brottningsmetod
i och för självförsvar, införd i Sverige
sedan 1908. J.-j. bygger framför allt på
användningen av förlamande grepp och
vrid-ningar, tryck på ömtåliga punkter o. dyl.,
varigenom motståndarens rörelseförmåga
upphäves. Litt.: V. Cronholm: Jiu-jitsu
tricks (11:te uppl. 1927).
JPvaro. Indianfolk i ö. Ecuador, bl. a.
bekanta för de s. k. tsa’ntsas, troféer, som
de bereda av slagna fienders huvud. I
deras materiella kultur spelar bruket av
färgstarka prydnader gjorda av fjädrar o.
dyl. en stor roll.
J. K. Eörk. för justitiekanslern.
Jna’na. Se B h a k t i!
J. O. Eörk. för
justitieombudsmannen.
Jo’ab. I G. T. konung Davids systerson
och fältherre (2 Sam. 2, 3 och 20 kap. 1
Kon. 2 kap.).
Jo’achim, J o s e p h, f. 1831, d. 1907.
Ung. violinist och tonsättare, kallad
»violinkungen», vilkens jämte A. Moser (d.
1925) utgivna violinskola är i sitt slag
epokgörande. Led. av Mus. ak.
Jo’achimstha’l. Se Jachymov!
Job el. H i o b. Huvudpersonen i en av
Bibelns böcker i G. T., Jobs bok,
vilken dryftar lidandets problem. Fr.
litterär synpunkt är »Jobs bok» ett av
världslitteraturens yppersta verk.
Jochnick [jå’ck-], Joh. Gustav
Adolf af, f. 1870. Ämbetsman,
grundare av livförsäkringsanstalten Trygg
1899, generaldirektör och styresman för
Pensionsstyrelsen sedan 1913,
riksbanksfullmäktiges ordf, sedan 1917.
Jockey [djå’cki] (eng.) el. j o c k e’j [sjå-].
Urspr. en gosse till häst, ridknekt;
sedermera en yrkesmässig kapplöpningsryttare.
Ordet är ett diminutiv av namnet Jaclc,
förk. av Jacob.
Jod [jådd] (grek. ioe’ides = violett; på
grund av ångornas färg). Kem. tecken J.
Grundämne tillh. halogengruppen, med
atomnummer 53, atomvikt 126,92,
smält-punkt 114°,2, kokpunkt 184°,4 och
specifik vikt 4,66 vid 17 grader. J. bildar
glänsande, svartblå kristaller, som redan vid
lindrig upphettning avge vackert violetta
ångor. Det är lösligt i sprit, och den
bruna lösningen användes som antiseptiskt
medel, jodsprit. Fri jod även i
mycket små mängder färgas intensivt blå av
stärkelse. De viktigaste föreningarna äro
j o d v ä t e, HJ, och dess salter, j o d
i’-derna. Jodväte är en färglös gas, vars
vattenlösning är en stark syra, j o
d-vätesyra. Det oxideras lätt till
vatten och fri jod och är en svagt
endoter-misk förening. Kalium- och natriumjodid
användas i medicinen. Silverjodid har stor
användning inom fotografien. Med syre
ger j. jodpentoxid, J2O5, som är
an-hydrid till j o d s y r a, HJO3, vars salter
kallas jod a’t. Andra, syror äro den
obeständiga underjodsyrligheten, HJO, vars
salter kallas h y p o j o d i’t, och
överjod-syra, H5 JOg, som också ger salter, p e r j
o-da’t. Med ammoniak ger j. explosiva
kväveföreningar av växlande
sammansättning. I naturen förekommer j. i form av
natriumjodat i chilesalpeter samt i form
av jodider i havsvattnet och (i större
koncentration) i många alger, ur vilkas aska
huvudmängden tidigare framställdes.
Joddling (tysk, jodeln). Ett sär sk. i
Schweiz och Tyrolen förekommande
egendomligt sätt att sjunga utan ord (j o d
d-1 a). J. utmärkes av en hastig växling
mellan brösttoner och falsett.
Jodförgiftning. Ren jod verkar dödligt
endast i stora doser (3 g). Kronisk j.
uppkommer ofta vid långvarigt bruk av
jodider och kännetecknas av snuva och ett
finn-liknande hudutslag, j o d a k n e.
Jodhpu’r [eng. uttal djådpo’o]. 1. Britt,
lydstat i v. Britt. Indien (Rajputana), med
90 500 kvkm, ung. så stor som Island.
1 842 000 inv. (1921). 2. Huvudstad i J.
1 med fästning, stadsmur och berömt
tempel. 73 000 inv. (1921).
Jodi’d. Se Jod!—Jodkalium,
ka-liumjodid, KJ, det vanligaste jodsaltet. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
