Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jungfruskinn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3207
J uni’perus—J ura.
3208
klassens studenter i en nationsförening vid
de sv. universiteten. 3. En (inom allmän
idrott vanl. upp till 17 år) yngre
idrottsman el. en idrottsman, som ännu icke
uppfyllt vissa andra stipulationer (t. ex.
erövrande av pris i allmänna tävlingar).
Juni’perus. Barrträdssläkte (fam.
Pina’-ceca), omfattande omkr. 30 arter träd el.
buskar med syl- el. fjäll-lika barr.
Kottefjällen växa vid frömognaden ihop till en
köttig bärkotte. I Sverige finnes endast
en art, J. commu’nis (E n). Bärkottarna
mogna först andra året. De användas i
medicinen samt till framställning av genever
och enbärsdricka. J. saWna, fr. mell.
Europa, odlad i parker hos oss, är giftig. Av
den amerikanska J. virginia’na (V i r g
i-nisk ceder) erhålles det till
blyertspennor använda cederträet samt
ceder-träolja, som användes vid mikroskopering.
Junk. Detsamma som d j o n k.
Junker (fsv. junkhoerra, lågt. Junchere).
Bet. egentl. ung herre; ung adelsman,
numera ofta i den förklenande betydelsen
högfärdig, bördsstolt ungherre. En gammal
biform, j u n k a r e, finns kvar i
sammansättningar, t. ex. fanjunkare, lantjunkare.
— Junkerpartiet, dels en krets unga
konservativa svenska adelsmän, som på
1850-talet samlades omkring kronprins
Karl och vilka, sedan denne blivit konung,
en tid utövade ett visst inflytande; dels
beteckning för en krets adliga reaktionära
godsägare i Tyskland, som på 1850-talet
och även sedermera utan att utgöra ngt
egentligt politiskt parti utövat stort
inflytande inom det politiska livet.
Ju’nkers, Hugo, f. 1859. Tysk
industrimän, känd som flygmaskinskonstruktör
(J u n k e r s p 1 a n).
Ju’nkerswerke. Tysklands ledande
flyg-maskinsfabrik, som sysselsätter 3 000
arbetare och tillverkar omkr. 250 flygmaskiner
årligen. J. råkade ut för finansiella
svårigheter 1932, då krisen minskade efterfrågan
på flygmaskiner, men konsoliderades.
Ju’no. 1. Se Hera! 2. En av
småplaneterna, upptäckt 1804.
Juno’nisk (adj. av Ju’no). Bet. yppig,
ståtlig (som Juno), svällande i formerna,
majestätisk (endast ifråga om kvinnor).
Ju’nosuando. Socken i Norrbottens län
(Pajala och Korpilombolo tingslag). 1 349
inv. (1931).
Ju’nsele. Socken i Västernorrlands län
(Fjällsjö tingslag). 4 014 inv. (1931).
Ju’nta (sp. av lat. ju’nctus = förenad).
Bet. förening, klubb. I Spaniens historia
namn på vissa domstolar, nämnder och
rådsförsamlingar. — Juntan, en
förening i Uppsala på 1790-talet av
politisk-litterär karaktär, vars ledande män voro
B. Höijer och G. A. Silverstolpe, och vars
medlemmar hyste frisinnade idéer och
intresserade sig för tysk filosofi och litt.
Ju’on, Paul, f. 1872. Rysk tonsättare,
fr. 1897 verksam i Berlin som lärare i
komposition. Bl. hans verk märkas
kammarmusik, orkesterverk m. m.
Ju’piter. 1. Se Zevs! 2. Solsystemets
största planet med en ekvatorsdiameter
av 145 200 km. Volymen är 1 312 ggr
jordens och massan 318 ggr jordens och
2,4 ggr så stor som de övriga planeternas.
J:s täthet är endast 1,34 ggr vattnets.
Dess medelavst. ifrån solen är 777,8 mill.
km (5,2 jordbaneradier) och omloppstiden
11,86 år. — J. är tydligen en ännu ej
alldeles avsvalnad dvärgsol, som saknar en
fast skorpa. Planetytan täckes av
molnaktiga bildningar, som undergå ständiga
förändringar, vilka dock försiggå
långsammare än våra jordiska molns. Planeten
roterar långsammare vid polerna än vid
ekvatorn vilket visar att den icke är en
fast kropp. Då medeltemperaturen är
— 120° C medan den skulle vara •—150° C
om planeten vore helt avkyld, framgår
härav, att planeten ännu utsänder någon
strålning. Dygnets längd är i
ekvators-trakterna 9 timmar och 55 min. J. har
nio el. tio månar av vilka de 4 största
upptäcktes av Galilei. Den föregivna
tionde månen upptäcktes 1914, men dess
existens synes ej säkerställd.
Jura [tyskt uttal jo’ra, franskt uttal
sjyra’]. 1. Frans k-s chweiziska
J u r a är en veckbergskedja, som tillhör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
