Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Juraperioden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3209
Ju’raperloden—J ussieu.
3210
de n. Kalkalperna i Väst-Alperna, och som
från Rhönedalen nedom Genévesjön utlöper
mot n. ö. till trakten av Basel och därifrån
mot ö. till Rhendalen samt begränsar den
schweiziska högslätten i n. v. J. når sina
största höjder i de kedjor, som ligga
närmast denna, Crét de la Neige (1 723 m. ö.
h.), Reculet (1 720 m. ö. h.). Det är till
större delen uppbyggt av bergarter fr.
juratiden. Ängar och barrskogar
karakterisera J. 1. 2. Tyska J u r a el. S c h w
a-b i s k-f r a n k i s k a J. är en mot v. brant,
lång och smal platå av flackt lagrade
bergarter fr. juratiden, som börjar vid s.
Schwarzwald och fortsätter mot n. ö. till
trakten av Nördlingen samt vidare
genomdrager den sydtyska högslätten. J. är högst
i s. v. (1 010 m. ö. h.), men når i n. ö. blott
565 m. ö. h. Schwabiska J. kallas även
Rauhe Al b. 3. Dep. i ö. Frankrike. 4.
ö bl. Hebriderna, med höjder upp till 783
m. ö. h.
Ju’raperioden. Den mellersta av de tre
mesozoiska perioderna (trias, jura och
krita). J. har sitt namn efter
Juraber-gen, som till största delen uppbyggas av då
bildade bergarter. I Sverige förekomma
juralager endast i Skåne (stenkolslager,
som tillhöra liasformationen). De
flesta under j. avsatta lager äro marina
sediment. Klimatet var varmt och fuktigt
över hela jorden; av växter funnos
övervägande kärlkryptogamer och gymnospermer,
samt av djur kräldjur: dinosaurier,
flygödlor, fisködlor m. fl. Pungdjur voro de
enda däggdjuren, urfåglar och tandfåglar
de enda fåglarna.
JuridPk (lat. jus = rätt). Bet.
rättsvetenskap. — J u r i’d i s k, hörande till j.,
rättslig. — Juridisk person, en
sammanslutning, som i rättsligt hänseende
betraktas som en enhet med egna tillgångar
och skulder samt med rätt att föra talan
inför domstolar och andra myndigheter.
Ex. på j. p.: staten, kommuner, de flesta
slags bolag och ekonomiska föreningar. I
vårt land saknas särskild lagstiftning om
j. p., men i sv. rättspraxis räknas även
ideella föreningar, som antagit stadgar och
utsett styrelse, ss. j. p.
Jurisdiktio’n (lat. jurisdi’ctio =
rättsskipning). Befogenhet att utöva
lagskip-ning.
Ju’ris do’ktor, juris kandidat,
juris licentiat. Se Doktor,
Kandidat, Licentiat!
Jurisprude’ns (lat. jurisprude’ntia).
Bet. rättsvetenskap, särsk. i äldre och
starkt systematiserad utformning.
Juri’st (lat. jus = rätt). En i juridik
utbildad person, lagkarl. — Jurister i’,
långt driven formalism, bokstavsträldom
vid tillämpning av lagrum.
Ju’ris utriu’sque. Se Utriusque!
Jurjev. Rysk namnform för D o r p a t.
Ju’rta (rysk.). Namn på ett slags
kägel-formiga hyddor, använda av kosacker,
kir-giser, mongoler m. fl. nomadfolk i Sibirien
och Central-Asien.
Juruå [choroa’]. Sydlig biflod till
Amazonfloden i v. Brasilien, med källor nära
gränsen till Peru. Längd: omkr. 1 500 km.
Ju’ry (eng. av lat. jura/re = svära). Bet.
egentl. en samling edsvurna personer. 1.
En nämnd best, av prisdomare med
uppgift att avge utlåtande över utställda
föremål. 2. Den del av en jurydomstol, som
består av valda icke-jurister. —
Jurydomstol, en domstol, vid vilken en jury,
d. v. s. en nämnd av lekmän, avgör frågan
om den anklagade är skyldig. Sådana
domstolar äro vanliga i många främmande
länder. I vårt land äro däremot
domstolarnas led. i allm. jurister. Inom sådana
jurydomstolar, som huvudsakligen
handlägga brottmål, behandlar juryn själva
skuldfrågan, medan däremot den av
yrkesjurister bestående delen utmäter straffet.
Vissa tryckfrihetsmål avgöras i vårt land
av en jury. Se Tryckfrihet!
Jus, plur. jura (lat.). Bet. mänsklig
rätt i mots. till fas, gudomlig rätt. —
J. b e’l 1 i, folkrättsliga stadganden om
krigföring.
Jussieu [sjyssiö’], AntoineLaurent
d e, f. 1748, d. 1836. Fransk botanist, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
