Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jutta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3213
J u’tta—J ägerhorn.
3214
Ju’tta. Namn på ett par danska
furstinnor. J. f. 1245, d. 1284. Dotter till
konung Erik Plogpenning och. svägerska
till konung Valdemar av Sverige, till
vilken hon stod i ett kärleksförhållande.
Juve’l (tyska Juwél, fornfransk. joel av
lat. jo’cus = lek, skämt). En slipad
ädelsten. — Juvel e’r are, en person som
handlar med el. infattar j.
Juvena’lerna (lat. juvena’lis =
ungdomlig). Ett studentsällskap i Uppsala på
1830-och 1840-talen, som ville förädla
sällskapslivet genom att öva uppläsning, sång,
musik o. d. Det var för denna krets, som G.
Wennerberg komponerade »Gluntarne».
Sällskapet återupplivades 1906 i
Juve-n a’l o r d e n, ett nutida studentsällskap i
Uppsala, som fullföljer traditionerna från
juvenalerna.
Juvena’lis, Decimus Junius, f.
omkr. 55, d. omkr. 135. Rom. skald, berömd
genom sina av sedlig harm burna satirer
över tidens sedefördärv. En fullständig sv.
övers, av dessa finnes (1896).
Juveni’1 (lat.). Bet. ungdomlig.
Juve’ntas. Se Hebe!
Juver. Se Bröst!
Juversjukdomar. De vanligaste j. äro j
u-verfuruncul o’s, som består i
varfyll-da bulnader, är smittosam och bör
behandlas med jodsåpa o. d.,
juverinflammationer av olika slag, vilka oftast
behandlas med insprutning el. operation,
samt juvertuberkulos. Den
sistnämnda kännetecknas av hårda, oömma
ansvällningar och bör anmälas för
veterinär, som föranstaltar nedslaktning på
statens bekostnad, emedan mjölken är
smitto-farlig.
Jylland el. J u 11 a n d. Till Danmark
hörande halvö, som fr. floden Eider sträcker
sig mot n. till Skagens udde mellan
Nordsjön i v., Kattegatt, Lilla Belt och
Östersjön i ö. J. är till större delen ett bördigt
slättland, dock med vidsträckta hedar och
enstaka höjdsträckningar. J :s högsta
punkt är Ej er Bavnehöj (172 m. ö. h.).
Huvudnäringar äro jordbruk och
boskapssköt
sel. 1 623 362 inv. (1930). J:s största stad
är A a r h u s. Se vidare Danmark!
Jiinnan. 1. Kinas sydvästligaste provins,
ung. lika stor som Norrland, Svealand och
Småland tillsammans. J. är till stora delar
ett alpland, rikt på stenkol, metaller, salt
och skog. Det är relativt glest bebyggt,
delvis av icke-kinesiska restfolk. 9 839 000
inv. (1923). 2. Huvudstad i J. 1, vid s.
transasiatiska banan. Omkr. 45 000 inv.
Jäder. Socken i Södermanlands län
(österrekarne härad) med en kyrka i holl.
renässans fr. 1600-talet, där Axel
Oxenstierna ligger begraven. 1 321 inv. (1931).
Jäderen. Se J sederen!
Jäderi’n, E d v a r d, f. 1852, d. 1923.
Geodet, prof, vid Kgl. Tekn. Högsk.,
uppfinnare av en viktig basmätningsmetod och
ledare för gradmätningsexpeditioner till
Spetsbergen 1898 och 1899—1902.
Jädran el. J ä d r a å n. Flod i Dalarna
och Gästrikland, med källor i bergen kring
v. Svartnäs i Dalarna och mynning i
Storsjön i Gästrikland. Längd: omkr. 100 km.
Jägare. Ett slags fotfolk avsett för strid
i spridd ordning i svårtillgänglig mark; de
utgöra numera ej ngt särskilt truppslag.
— Jägarrörelsen, en frihetsrörelse i
Finland under världskriget med syfte att
frigöra landet fr. Ryssland, för vilket
ändamål en mängd finländare begåvo sig till
Tyskland, där de fingo militär utbildning
och bildade en jägarbataljon på omkr.
2 000 man, som deltog i striderna på
östfronten. Under inbördeskriget i Finland
1918 tjänstgjorde de som befäl på den
»vita» sidan och bildade därefter stommen
av officerskåren i Finlands här.
Jäger, Gustav, f. 1852, d. 1917. Tysk
zoolog, känd för sin propaganda för
ylle-beklädning; allt i klädväg, t. o. m. krage
och slips, borde enl. honom vara av ylle.
— J.-skjorta, j.-tröja, benämn, på
ylleunderplagg.
Jägerhorn. Sv.-finl. adlig ätt fr. 1625. 1.
Johan Ande rs J., f. 1757, d. 1825.
Major och ledare för det parti, vars mål var
Finlands självständighet under ryskt
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
