Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jutta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3215
J ägeristaten—J amtland.
3216
skydd, deltagare i Anjala-förbundet. 2.
Fredrik Adolf J., f. 1760, d. 1817. Den
förres broder, överste ocb medskyldig till
C. O. Cronstedts förräderi vid Sveaborgs
fall 1808, efter Finlands avträdelse år 1810
—12 landshövding i dåv. Kymmenegårds
län.
Jägeristaten. En förr brukad
sammanfattande benämning på den personal, som
är anställd för de allm. skogarnas
förvaltning samt för skogsundervisningen etc.
Namnet j. utbyttes 1838 mot
skogs-o c h jägeristaten, vilken
benämning 1869 förkortades till
skogssta-t e n.
Jägerskiöld, Leonard, f. 1867. Zoolog,
prof., intendent vid Göteborgs museum. J.
har bl. a. utgivit viktiga populära arbeten,
t. ex. Nordens fåglar (tillsammans med
G. Kolthoff) och Sveriges Djurvärld
(tillsammans med E. Lönnberg och G. Adlerz).
Jägersro. Ett kapplöpningsfält 6 km s.
ö. om Malmö. Jfr Derby!
Jägmästare. Titel å en person som
genomgått Skogshögskolan och är tjänsteman
vid skogsstaten.
Jäla. Socken i Skaraborgs län (Vilske
härad). 500 inv. (1932).
Jällby el. G ä 11 b y. Socken i Älvsborgs
län (Gäsene härad), Sveriges till
invånarantalet minsta socken. 125 inv. (1931).
Jälluntofta. Socken i Jönköpings län
(Västbo härad). 377 inv. (1931).
Jämjö. Socken i Blekinge län (östra
härad). 2 626 inv. (1931).
Jämshög. Socken i Blekinge län (Listers
härad). 5 121 inv. (1931).
Jämthund. Se Hund!
Jämtland. Landskap i s. v. Norrland,
tillhörande J: s län, med ett ytinnehåll av
37 700 kvkm. J. består av 3 geografiskt
skilda områden: fjällområdet i v., det
jämtländska silur- och sjöområdet i mitten samt
urbergs- och skogsområdet i ö., vilkas
natur nära sammanhänger med berggrunden
och den geografiska utvecklingen. I ö. be-
JÄMTLANDS VAPEN.
Fältet blått, älgen
silver, örnen och
vargen guld.
står berggrunden
av graniter och
gnejser. Den täckes
i allm. av istidens
moräna vlagringar
och i floddalarna av
flodavlagringar. I
mitten består
berggrunden av
kamb-risk-siluriska,
flackt lagrade och
ofta
försteningsfö-rande skiffrar,
sandstenar m. m.
De höga fjällen äro uppbyggda av
motståndskraftiga kvartsiter, såsom
Oviks-fjällen (1 370 m. ö. h.) och fjällen kring
Ström. I v. utgör berggrunden resterna
av ett gammalt under silurtiden bildat
veckberg och består av dels prekambriska,
dels siluriska bergarter jämte på sina
ställen av urberg. I ö. äro fjällformerna
mildare, i v. brantare. De högsta fjällen äro
Sylarna vid norska gränsen (1 762 m. ö. h.),
Snasahögarna (1 465 m. ö. h.),
Bunner-stötarna (1 534 m. ö. h.), Areskutan (1 420
m. ö. h.). Sörsjöfjällen (1 246 m. ö. h.) och
Borgafjällen (1 455 m. ö. h.). Talrika sjöar
utfylla sänkorna, såsom Gesundsjön,
Ham-merdalssjön, Revsundssjön, Ströms
vattu-dal, Hotagen, Kallsjön och Ännsjön. J.
avvattnas av de stora floderna Faxälven,
Fjällsjöälven, Indalsälven och Ljungan.
Sydligaste J. hör till Ljusnans
vattenområde. Klimatet är ganska strängt; dock
mildras vinterns köld något av närheten
till Atlanten, så att J. i allm. har
mildare vintrar än trakterna närmast i s.
Nederbörden är i högfjällen mycket stor.
73 % av J. utgöres av skog, blott 1,4 o/o
av åker och blott 0,8 % av äng. Bäst
odlat är det bördiga silurområdet, särsk.
kring Storsjön. Jordbruk med
boskapsskötsel, skogshantering och industri äro
huvudnäringar. Järnvägarna ha en längd
av omkr. 500 km. Dessutom finnas ett
stort antal postdiligens- och busslinjer.
På sjöarna finnes i stor utsträckning
ångbåts- och motorbåtstrafik; floderna äro ej
segelbara men utgöra viktiga flottleder. Den
enda staden i J. är Östersund. Natu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
