Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järnek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3221
J ärnek—J ärnsparv.
3222
ARMAS JÄRNEFELT.
Fotografi.
sedan hösten 1932
ledare för operan i
Hälsingfors. J.,
vilken särsk. vunnit
högt anseende som
Wagner-dirigent,
har som tonsättare
framträtt med
orkesterverk och
sånger. Led. av Mus. ak.
— J. är sedan 1910
g. m.
operasångerskan (mezzosopran)
Liva (Olivia) J., f. Edström, f.
1876, fr. 1898 anställd vid Kgl. teatern.
Järnek. Sv. namn på I’lex aquifo’lium.
Järnförädling, a. b. Mekanisk verkstad
och manufakturverk i Hälleforsnäs,
Södermanlands län, som tillverkar aducerat
gjutgods, båtsmide, plogdelar, verktyg m.
m. till ett värde av 2% mill. kr.
årligen. Aktiekapital 2 mill. kr. J.
sysselsätter 380 arbetare, grundades 1918 för
övertagande av a. b. Svenska
Aducerings-verkens rörelse, som startats 1906, och
tillhör nu ASEA-koncernens intressesfär.
Järnglans. Detsamma som blodsten
s-malm. — Järngnejs, se Gnejs!
Järnhårda lönelagen. Se Arbetslön!
Järnklori’d. Se Ferriföreningar!
Järnkloru’r. Detsamma som ferroklorid,
FeCL.
Järnkontoret el. J e r n k o n t o r e t.
En enskild penninginstitution i
Stockholm. grundad 1747, som bedriver
allmän bankrörelse och vars uppgift är
att ekonomiskt stödja den svenska
järnhanteringen. Förvaltningen av J.
handha-ves av den s. k. Brukssocieteten, d. v. s.
ägarna av de i J. delaktiga järnbruken,
genom en styrelse best, av 5 ordinarie och 5
extra ordinarie fullmäktige. J:s kapital
utgjorde i början av år 1932 omkr. 9,3 mill.
kr. J. utger sedan 1817 Jernkontorets
annaler, tidskr. för Sveriges bergshantering.
Järnkorset. Se Ordnar!
Järnkronan el. lombardiska
kronan. Se Lomb ardiet!
108 — Åhlén. & Söners Uppslagsbok.
Järnlegeringar. Se
Ferrolegering-a r!
Järnlunden. Insjö i s. Östergötland, 15
kvkm, 85 m. ö. h. Den avrinner genom
Stångån till Motalaström.
Järnmalm. Se Järn!
Järnmedel el. järnmediciner. Då
järn ingår som viktig beståndsdel i
blodfärgämnet men endast sparsamt i den
vanliga födan, bör det tillföras extra vid
»blodbrist». Härvid användes antingen
finfördelat järn (fe’rrum redu’ctum) eller järn
bundet vid svaga syror el. äggviteämnen,
ävensom järnhaltiga mineralvatten
(Ronneby, Porla m. fl.).
Järnnätter. Bet. för vissa nätter under
sommaren, då risken för frost anses
särskilt stor. J. räknas olika i skilda
landskap; vanl. förläggas de till början av juni.
Jä’rnockra. Av järnhydroxid bestående,
löst, jordartat mineral, vilket förekommer
bl. a. i Harz och användes som brungul
målarfärg.
Järnoxid, järnoxidhydrat, se
Ferriföreningar! — J ä r n o x
i-dul, se Ferroföreningar! — J ä r
n-oxidoxidul el. hammarslagg, en
gråsvart oxid av järn av
sammansättningen Fe3O4, vilken uppkommer när
metallen förbrinner i luft.
Järnpiller. Piller innehållande järn i en
el. annan form. De vanligaste äro B 1 a u d s
j. Jfr Järnmedel!
Järnporten. Den trånga genombrottsdal
(656 m. ö. h.), genom vilken Donau fr.
ungerska slätten till den
rumänisk-bulga-riska slätten mellan Orsova och
Turnu-Severin genombryter de Transsylvanska
Alpernas sydligaste utlöpare. Här är Donau
på en sträcka av 2% km fylld av klippor
med smala flodrännor emellan. Genom
sprängningar har floden dock gjorts
segelbar.
Järnskog. Socken i Värmlands län
(Nordmarks härad). 2 783 inv. (1931).
Järnsparv (Acce’ntor modula’ris). En till
fam. Sångare hörande 15—16 cm lång,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
